Distansarbete, hybridarbete och multilokalt arbete blir vanligare i arbetslivet. Till följd av digitaliseringen har arbetet lösgjort sig från tid och plats, särskilt inom informations- och expertarbete.
Självupplevd ensamhet påverkar 34 procent av alla som jobbar på distans. Det här framgår av Arbetshälsoinstitutets ”Hur mår Finland?”-uppföljningsstudie.
– Distansarbete på heltid verkar vara kopplat till upplevelsen av ensamhet i arbetet, säger Virpi Ruohomäki, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet, TTL.
Kommunikationen och kontakten till arbete och kollegerna vid distansarbete blir teknologibaserad. Man möts inte ansikte mot ansikte. Det gör att kommunikationen blir mer sakorienterad och mer sparsam än den är vid närarbete på kontoret.
Smalltalket saknas på hemmakontoret
– Det fria småpratet, samtalen och de spontana mötena saknas vid distansarbete. Kontakten och kommunikationen är annorlunda vid distansarbete. Den är mer begränsad och fokuserad på sakfrågor, säger Virpi Ruohomäki, som har forskat i hur distansarbet påverkar vårt välbefinnande.
På kontoret förekommer det mer informellt prat och möten ansikte mot ansikte med kollegor, chefer och kanske också med kunder.
Vid distansarbete försvinner ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk, vilket kan göra kontakten mer avlägsen och begränsad. Det här kan också öka risken för att det uppstår missförstånd och feltolkningar.
– Nu söker arbetsplatser en balans för vad som är en lämplig mängd eller kvalitet av distansarbete att kombinera med kontorsarbete. Det är kanske inte bara mängden som är avgörande utan också kvaliteten på interaktionen, säger Ruohomäki.
Nyanställda behöver en ”riktig arbetsplats”
Särskilt nya anställda eller unga med lite erfarenhet behöver få komma till kontoret för att lära sig arbetsmetoder och lära sig av erfarna kollegor.
På kontoret är det lättare att be om hjälp och råd och göra saker tillsammans än att sitta ensam hemma och försöka lösa problem på egen hand.
Bandet till arbetsgemenskapen, och kanske även arbetets mål, kan försvagas när du bara arbetar via exempelvis en laptop.
– Våra studier har också visat att feedback, stöd och uppmuntran ibland är mindre i distansarbete än i arbete ansikte mot ansikte.
Om man inte får tillräckligt med feedback och stöd kan en anställd uppleva ensamhet och isolering.
På arbetsplatserna är det värt att fundera över hur ökat distansarbete förändrar organisationens praxis och ledning, och hur distanspersonalens arbetsförmåga kunde stödjas.
Hon tillägger att det är viktigt för arbetsplatser att nu tänka över vilka uppgifter som passar att utföra ansikte mot ansikte på kontoret. Och vilka uppgifter som kan göras hemifrån som distansarbete.
Vi är i ett övergångsskede där man bör överväga fördelar och nackdelar med både distansarbete och kontorsarbete från olika perspektiv i dialog mellan anställda och arbetsgivare.
Finländare arbetar mycket på distans
Halva Finland hyllar flexibiliteten i distansarbete. En av styrkorna med distansarbete är den minskade belastningen tack vare sparad restid.
Det här borde egentligen leda till ökat välbefinnande i arbetet, och många som arbetar på distans upplever det positivt. Det verkar ändå vara så att distansarbetet också kostar oss viktiga positiva resurser, vilket resulterar i försämrat arbetsvälbefinnande hos en del arbetstagare.
Det finns många individuella skillnader i erfarenheter av distansarbete. De påverkas till exempel av en persons arbetslivserfarenhet, personlighet, anställningar och familjesituation i hemmet.
Många upplever att distansarbete ökar deras välbefinnande, men vissa kan uppleva isolering och tristess. Det är viktigt att vara medveten om riskerna och lära sig hur man undviker dem.
Men allt som allt finns det ingen enskild och perfekt modell.
– Det finns ingen enkel lösning på det här, lösningarna bör sökas inom organisationer och på arbetsplatser, säger Virpi Ruohomäki.
Jobbar du själv mycket på distans eller har du kollegor som gör det? Hur påverkar det dig? Berätta i kommentarsfältet!