Johan Engström har tio bråda dagar bakom sig.
Telefonen har ringt i ett, och när vi träffas på hans lunchkafé i Haapajärvi står det klart att han helst skulle vilja lägga hela historien bakom sig.
– Jag börjar vara trött på det hela. Det gäller inte bara mig. Det är jättetråkigt det som hände men nu skulle det vara läge att gå vidare, säger Johan Engström.
Han skulle ansvara för trakteringen under en minnesstund förrförra helgen. När begravningssällskapet kom fram till platsen, tidigare Sipoonkosken koulu, var byggnaden låst.
– Jag pratade med henne i telefon när jag började kolla de sista detaljerna med beställningen. Då var allt ännu bra, säger Johan Engström.
Engström skulle stå för maten, det skulle bli laxsoppa. Han skulle också ordna med en plats för minnesstunden. Det var tänkt att den skulle hållas vid hans salladsbar i centrum. Men allt fler bokade in sig till minnesstunden och Engström tvingades söka en större lokal.
Det var då han hittade företagaren med den tidigare skolan. Den var ledig och Engström gjorde bokningen.
– Men följande gång vi hade kontakt per telefon hade hon fått reda på att jag är homosexuell. Det var för mycket för henne, säger Johan Engström.
Han stod i butiken och köpte råvaror till minnesstunden när det hände. Företagaren gjorde klart för Engström att han inte fick använda sig av skolbyggnaden.
– Hon sa att det bara finns en plats som sådana som jag ska till, och det är till helvetet.
Samtalet fortsatte i 5-10 minuter då kvinnan berättade hur Engström kunde göra för att inte hamna i helvetet. Under samtalet fick han inte en syl i vädret och avslutade till sist genom att säga ”Jaha och trevlig fortsättning på dagen.”
Hur reagerade du?
– Först undrade jag om jag hade förstått rätt. Sedan blev jag lite chockerad. Och efter det blev jag lite arg.
Bara lite arg?
– Nu ska vi inte fastna i detaljerna, säger Engström och skrattar till.
Han sticker inte under stol med att han misslyckades med att ordna fram ett nytt ställe för sällskapet att samlas på. Han fick inte heller fram budskapet till sällskapet.
– Så visst gjorde jag fel med kommunikationen, säger Engström.
Gästerna har ändå sagt att de inte är arga på honom. De fick ordnat med minnesstund, trots allt, och med pizza som tilltugg. Men även de hade först förolämpats av den kvinnliga företagaren vid den nedlagda skolan.
”Värsta hittills i livet”
Johan Engström berättar att han har varit gay hela livet men kom ut ur garderoben som homosexuell vid dryga tjugo års ålder. Nu fyller han snart 44, så Engström har varit med om ett och annat. Men inget i stil med det som hände för snart två veckor sedan.
– Det här var det värsta. Ingen har härjat med mig på det här sättet förut, rakt i ansiktet.
Har händelsen påverkat dig privat?
– Jag och min sambo har varit stressade på grund av det här. Vi har haft det lite svårt men nu är allt bra igen.
Johan Engström har inte polisanmält händelsen men diskriminering lyder under allmänt åtal. Uleåborgspolisen har inlett en förundersökning om misstänkt diskriminering. Den misstänkta är den kvinnliga företagaren.
Inga förhör har ännu gjorts. Kriminalkommissarie Ilkka Piispanen är förundersökningsledare och han säger att utredningen tar 2-4 veckor. Före åtalsprövningen kommer polisen att be Diskrimineringsombudsmannen om ett utlåtande.
Johan Engström säger att vi alla har samma rättigheter, oberoende av sexuell läggning.
– Själv har jag inte blivit sårad av saken. Men det finns unga människor, flickor och pojkar, som inte är trygga i sin roll. För dem är det viktigt att samhället tar tag i saken och signalerar att den här typen av diskriminerande beteende inte är okej. Det är särskilt viktigt för dem som inte har kommit ut ur garderoben ännu.
Johan Engström växte upp i Ekenäs och Vasa och har gått i svensk och finsk skola. Han flyttade till Haapajärvi i Norra Österbotten för några år sedan. Hans sambo kommer därifrån. Engström ångrar inte flytten.
– Människor är i allmänhet jättetrevliga här. Det här var en enskild händelse som gäller den här personens intressen, inte hela Haapajärvis, understryker han.