Åbo stad: Tätt byggande handlar om ekonomi – lovar lyssna på respons om nya stadsdelar

Det har blivit populärt i storstäderna att bygga tätt och högt. Det tär på trivseln, säger arkitekterna.

Många Åbobor har förundrats över att man bygger höga höghus som står väldigt tätt intill varandra i stadens nya stadsdelar. Dessutom finns det inte mycket grönt mellan husen. Även de träd som eventuellt stått på tomterna har i regel huggits ned.

Yle Åboland har talat med flera arkitekter som är aktiva i Åbo och som samtliga säger samma sak: Det handlar om pengar. Staden får in mer pengar ju tätare och högre byggföretagen får bygga på tomterna i de nya stadsdelarna. Stadsdelar med namn som Hertigshörnet, Kirstiparken och Pukkila.

De arkitekter vi talat med är också överens om att invånarna inte mår bra av att husen står för tätt och är höga, och av att man inte ser grönväxter utanför sitt hus.

Arkitekt Kim Eklund.
Arkitekt Kim Eklund tycker det är viktigt att höghus har brutna väggytor i gatuplan, som exempelvis väggen han står framför på bilden. Bild: Andy Ödman/Yle

Enligt arkitekt Kim Eklund går ekonomin före trivseln då städerna bygger tättbebodda områden. Man har åtta meter mellan husen, vilket är vad brandsäkerheten kräver, men undersökningar visar att det borde vara 25 meter, säger Eklund.

Ekonomin styr – men också viljan att få täta städer

Åbos stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen sticker inte under stol med att det de facto handlar om ekonomi då man låter byggföretagen bygga höghusen tätt inpå varandra i de nya stadsdelarna. Hintsanen breddar dessutom resonemanget med att konstatera att ju tätare man bygger, desto fler invånare ryms det – och fler invånare betyder i regel fler skattebetalare som ger klirr i stadens kassa.

Hertigshörnet i Åbo.
I Hertigshörnet har man inte bevarat gamla träd och buskar. Man har satsat på att bygga områdets lekpark för barnen upp på parkeringshusets tak. Bild: Samuli Holopainen/Yle

Hintsanen berättar också att Åbo får fler invånare i rask takt, och då gäller det att bygga tätt och centralt. Just nu blåser det alltså andra vindar i staden än vad det gjorde då stadsdelar med grönområden mellan husen byggdes på 1970-talet. Stadsdelar som Suikkila, Ilpois och Uittamo.

Träd är i vägen för infrastrukturen

På frågan varför man hugger ned alla gamla träd då man bygger nya bostadsområden svarar Hintsanen att det också här handlar om ekonomi. Det är helt enkel lättare att bygga infrastruktur som avloppsnät, dra elledningar och bygga exempelvis parkeringshallar om träden är borta.

Sedan understryker Hintsanen att man vanligtvis planterar nya träd som kommande generationen kan njuta av.

Stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.
Stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen tror på tätt byggande. Det handlar om ekonomi, och dessutom sparar man utrymme i ett växande Åbo. Bild: Andy Ödman/Yle

Hertigshörnet en snedsatsning?

Hertigshörnet i Åbo är enligt många Åbobor ett skräckexempel på hur tätt och högt staden är beredd att låta byggföretagen bygga. På en direkt fråga om Hintsanen tycker Hertigshörnet är en lyckad satsning svarar han att man från stadens sida gärna tar emot och lyssnar till den respons som når stadshuset.

Hintsanen säger att han inte fått klagomål om att byggnaderna i Hertigshörnet står för tätt. Men ett misstag som man gjort i planeringsskedet är enligt stadsplaneringsdirektören att man byggt för liknande bostäder i området. Stadsdelen domineras av enrumslägenheter då man från stadens sida egentligen strävar efter att bygga lägenheter av olika storlekar i samma huskomplex.

Hur ser du på stadsplaneringen i Åbo och vad tycker du om de nya stadsdelarna? Berätta i artikelns kommentarsfält.

Arkitekt Kim Eklund om att städerna bygger tätt