Den ryska ambassaden i Helsingfors har förutom att överlämna två noter till utrikesministeriet också tagit kontakt per telefon med ministeriet och utsökningsverket. Även Finlands ambassadör har kallats upp till samtal.
Orsaken är de konfiskeringar av rysk statlig egendom som Utsökningsverket utfört.
Utsökningsverket agerar efter ett tingsrättsbeslut som i sin tur baserar sig på ett beslut som fattades av den mellanstatliga permanenta skiljedomstolen i Haag i april 2023.
Domstolen beordrade i fjol Ryssland att betala det ukrainska energibolaget Naftogaz kompensation för de skador som Rysslands olagliga ockupation av Krim år 2014 orsakade.
Det ukrainska energibolaget har ansökt om konfiskering av ryska tillgångar i flera västländer, och Finland är enligt bolaget det första landet där man skridit till handling.
UM: Finland är en rättsstat
På utrikesministeriet säger biträdande chef för Asien och Oceanien-avdelningen, Mikko Kivikoski, att Finland agerar enligt normalt förfarande.
– Finland är en rättsstat, och i en rättsstat går det till så här. Utsökningsverket är den behöriga myndigheten i detta fall.
Finns det risk att Ryssland försöker vrida saken så att det ser ut som Finland skulle utföra en fientlig handling?
– Jag vill inte spekulera i det här enskilda fallet, men i allmänhet kan man säga att vi är utsatta för kraftig informationspåverkan från Ryssland. Man försöker måla upp osanna bilder av Finland, så ser läget ut just nu.
Wallin: ”Ryssland ser prestige framför rätt”
Det har betonats att beslagtagningen av den ryska egendomen är en juridisk – och inte politisk – fråga. Men även om vi kanske ser det så i Finland så behöver det inte vara så som Ryssland tolkar det, menar tidigare försvarsminister Stefan Wallin.
– I Ryssland är juridik och politik samma sak. Man föreställer sig att en juridisk fråga kan lösas med politiska ingripanden, men som tur är har vi i Finland det vi kallar för rättsstaten, så här skiljer vi på de här frågarna i motsats till Ryssland.
Att Ryssland nu protesterar mot de finska myndigheternas agerande är ändå inget som vi i sammanhanget behöver se som alltför alarmerande, menar Wallin.
– Vi har en lite ödesmättad uppfattning om vad det här med noter innebär efter notkrisen 1961, men i verkligheten är det ett ganska normalt diplomatiskt redskap att göra markeringar i frågor där man vill ha en utredning eller till och med protestera.
Hur tror du Ryssland kommer att fortsätta att reagera på det här, är det början på något större?
– De första signalerna tyder på att man vill pröva saken den rättsliga vägen, men det är klart att eftersom vi känner till Rysslands sätt att agera, som en skurkstat, så kan vi förvänta oss andra åtgärder. Närmast är hybridåtgärder.
– Ryssland agerar inte som vi förväntar oss att traditionella rättstater agerar, utan de ser politiska ändamål och prestige framom rätt, säger Wallin.