Start

Gruvan i Outokumpu kan vakna till liv igen – mineraler för 100 000 elbilar per år kan bli verklighet

Inom några år kan det finnas verksamhet i den gamla gruvan i Outokumpu igen. Gruvan vill klassa sig som strategisk för att få tillstånd på kort tid.

Bild av Ilari Kinnunen på en väg, i bakgrunden kala höstiga träd och ett gammalt gruvtorn.
Ilari Kinnunen berättar varför han vill grunda en gruva i en stad i stället för att placera den ute i vildmarken. Bild: Janne Lindroos / Yle

En gammal hiss står och rostar bland de stora gruvbyggnaderna på den konstiga kullen som har fått ge sitt namn åt både en stad och ett av Finlands största bolag: Outokumpu.

Utan koppargruvan skulle den här staden inte finnas.

Gruvan stängdes på 1980-talet och är i dag ett museum. Men inom några år kan det finnas en verksam gruva här igen.

– Vår gruva är speciell eftersom vi inte grundar den ute i vildmarken eller på något orört område – utan i en stad, säger Ilari Kinnunen som är vd för Finncobalt.

Finncobalt vill utnyttja Outokumpus gamla gruvområde och de gamla tunnlarna. Den här gången är man ute efter nickel och kobolt.

Det har länge varit känt att metallerna finns i området, men under Outokumpus tid var det inte lönsamt att utvinna dem.

Ett gammalt gruvtorn speglas i en vattenpöl i förgrunden.
Outokumpus gamla koppargruva har lämnat efter sig både byggnader och miljögifter. Bild: Janne Lindroos / Yle

Myndigheterna ser miljörisker – vd ser möjligheter

Intresset för att grunda gruvor i Finland är stort. Det behövs mineraler för batterier, samtidigt som europeiska beslutsfattare försöker minska beroendet av Kina.

Men gruvor utgör alltid en risk för den lokala miljön.

Gruvor lämnar efter sig stora mängder restprodukter som inte kan tas till vara, alltså anrikningssand. Sanden innehåller ofta svavel som försurar vatten som rinner igenom gruvavfallet.

Surt vatten kan ta kål på hela sjöar, medan tungmetaller från gruvavfallet kan rinna ut i sjöarna, samlas i fiskarna och slutligen hamna på våra tallrikar.

I Outokumpu har den historiska gruvan redan orsakat miljöproblem.

– Jag skulle säga att situationen är en möjlighet snarare än ett hot. Den nya gruvan gör det möjligt att åtgärda utsläppen från den gamla gruvan, säger Ilari Kinnunen.

Utsikt över höstiga träd, horisonten och så skymtar man en del byggnader bland träden.
Outokumpu växte fram som en gruvstad och kan bli det igen. Bild: Janne Lindroos / Yle

Enligt Ilari Kinnunen finns planer på att använda det förorenade grundvattnet i anrikningsverket och rena vattnet i samma veva.

Man ska också använda anrikningssand för att fylla och stödja gruvtunnlar, samtidigt som man separerar försurande sulfidmineraler ur sanden.

Vattnet ska inte heller kunna rinna igenom gruvavfallet, eftersom förvaringen följer dagens krav.

NTM-centralen i Norra Karelen bedömde ändå år 2023 att gruvan kan ha betydande negativa konsekvenser bland annat för vattendragen.

Ilari Kinnunen säger att miljökonsekvensbedömningen är ett sätt att lyfta fram de maximala riskerna. I samband med att tillståndsprocessen går vidare slår myndigheterna fast vilka åtgärder som krävs av bolaget.

– Utifrån det kan vi planera processer som i praktiken tar bort riskerna.

Stadsdirektören hoppas på jobb och skatteintäkter

Arvet efter den gamla gruvan syns tydligt i staden och det gäller inte bara gruvtornen och den gamla gruvkullen som är utmärkande för stadens siluett.

Outokumpu har mycket industri med tanke på stadens storlek och också en geologisk forskningsstation.

– Många av invånarna, åtminstone de äldre männen, har jobbat här i gruvan – eller i andra finländska gruvor efter att den här stängde. Därför tror jag att det råder en positiv och förväntansfull stämning kring det nya gruvprojektet, säger Outokumpus stadsdirektör Päivi Lintumäki.

Närbild av Päivi Lintumäki i en gul väst på en golfplan.
Stadsdirektör Päivi Lintumäki hoppas att en ny gruva blir verklighet i Outokumpu. Bild: Janne Lindroos / Yle

Hur ser du problem med till exempel ökad trafik och risker för miljön?

– Det är klart att det kan bli ganska livligt, men jag ser det som positivt att det händer saker i staden. En ny gruva kan ge jobb åt folk i regionen och inkomster åt staden, säger Päivi Lintumäki.

Staden Outokumpus befolkning fortsätter minska. På 70-talet hade staden över 10 000 invånare. Nu är talet snart 6 000.Källa: Statistikcentralen
Outokumpus befolkning har minskat i stadig takt sedan koppargruvans glansdagar.

”Vi måste minska beroendet av fientliga länder”

EU har bestämt att det ska gå snabbare att gräva fram kritiska råvaror i Europa.

Finncobalt har ansökt om att klassas som ett strategiskt projekt, vilket kan leda till att gruvan kan börja verksamheten mycket snabbare än i vanliga fall.

Miljöorganisationer befarar att de nya reglerna kan försämra kvaliteten på miljöprövningen, men Ilari Kinnunen håller inte med.

– Målet är snabbare processer och inte under några omständigheter att lätta på kraven, säger han.

Ett ensamt löv i vatten i en liten fördjupning i en sten.
Finländska mineraler kan användas för att bli kvitt fossila bränslen och samtidigt minska beroendet av Kina och Ryssland. Bild: Janne Lindroos / Yle

Ilari Kinnunen tycker att vi har ett ansvar att minska beroendet av råvaror från länder som är fientligt inställda till oss, eftersom de annars kan kontrollera oss.

– Gruvorna grundas där mineralerna finns och därför öppnas gruvor just i Finland. Ser man på hållbarhet så klarar Finland av en jämförelse med vilket som helst annat land i världen. Vi har bland de striktaste miljölagarna i världen och erfarna myndigheter.