Teatrar, orkestrar och museer kommer att drabbas av de väntade nedskärningarna i statsbidragen. Statsbidragen minskar nästa år med cirka 11 miljoner, varav cirka 8 miljoner euro riktas mot scenkonsten.
En stor del av Undervisnings- och kulturministeriets sparkrav för nästa år inom konst- och kulturområdet riktas mot de teatrar och orkestrar som hör till statsandelssystemet (VOS), det vill säga de som får långvarigt statsstöd.
Statsandelarna minskar varierande med 5–12 procent under nästa år.
Att dra i en nödbroms nu skulle ge dubbla ekonomiska effekter eftersom vi måste köpa oss ur kontrakt och bli av med biljettintäkterna.
Joachim Thibblin, teaterchef
Så drabbas de svenskspråkiga teatrarna
Svenska Teatern får cirka 5 procent, eller 220 000 euro mindre i statsstöd nästa år jämfört med i år.
– Det är jätteilla för oss. Det är praktiskt taget omöjligt att göra en ekonomisk besparing på så här kort varsel eftersom vi är bundna till anställningsavtal och avtal med upphovsmän, säger teaterchef Joachim Thibblin.
Enligt honom har Svenska Teatern redan sålt biljetter till nästa års föreställningar.
– Att dra i en nödbroms nu skulle ge dubbla ekonomiska effekter eftersom vi måste köpa oss ur kontrakt och bli av med biljettintäkterna.
I Svenskfinland får Klockriketeatern stå för den procentuellt största smällen då de blir av med ungefär 7 procent eller knappt 18 000 euro av sitt statsstöd. De övriga svenskspråkiga teatrarna får ungefär 2 procent mindre stöd.
Det här torde hänga ihop med att kulturutbudet enligt lagen måste beakta språkliga rättigheter som svenskan, regional tillgänglighet och kultur för barn och unga.
För en del stadsteatrar minskar statsstödet med 10 procent, medan Kom-teatern, Q-teatern och Ryhmäteatteri i Helsingfors blir av med snäppet mer, omkring 12 procent. Den procentuellt största andelen riktas mot Keski-Uudenmaan Teatteri i Kervo.
Kaisa Paavolainen från intresseorganisationen Finlands Teatrar rf bedömer att teatrarna nu måste anpassa sin verksamhet. Det syns åtminstone som en minskning av användningen av frilansare och en bantning av repertoaren.
– Mycket beror på vilka beslut som fattas i kommunerna. Just nu pågår budgetförhandlingar i kommunerna. Finns det där en vilja att också skära ner, eller kommer kommunerna att komma emot genom att stärka finansieringen av kulturen, säger Paavolainen.
Barnteatrar, aktörer inom barnmusik samt kulturinstitutioner som bedriver turnéverksamhet undgick större nedskärningar. Man ville säkerställa den breda tillgängligheten av dessa tjänster.
En lättnad inom orkesterfältet
Enligt Iiris Lehtonen, vd för Finlands Symfoniorkestrar rf, känner man sig lättad inom orkesterfältet. Ministeriets nedskärningar var mindre än väntat och riktade främst på orkestrar i stora städer, säger hon.
– Det är bra att regional verksamhet, små orkestrar i regionerna och turnéverksamheten får stöd som tidigare, säger Lehtonen.
Av Finlands Symfoniorkestrars rf:s medlemsorkestrar får 27 statligt stöd och av dem undgick sex nedskärningar helt.
Statsbidrag beviljas år 2025 huvudsakligen till samma teatrar samt dans- och cirkusgrupper som förra året.
Som en ny aktör på listan över de 67 grupper som får bidrag finns Greta Produktion Ab, som är känd för sin operaproduktion. Circo Aero, som tidigare fått statsbidrag, ansökte inte om bidrag för nästa år.
Museiförbundets vd Petra Havu konstaterar att ministeriet går åt med osthyveln när det gäller museerna. Det betyder att de minsta museerna besparas, medan nedskärningarna slår hårdast mot de aktörer vars verksamhet redan har varit i vågskålen.
Nedskärningarna för museerna är från fyra till strax över sju procent. I statsandelssystemet ingår 124 museer.
– Museernas totala finansiering varierar mycket beroende på vilken annan finansiering de får. Många museer väntar säkert på kommunernas stödbeslut innan de börjar anpassa sin verksamhet, säger Havu.