På 1980-talet fanns det 18 000 hemlösa personer i Finland. Sen dess har Finland jobbat framgångsrikt för att minska bostadslösheten och blivit ett föredöme för många europeiska länder. Målet är att bostadslösheten ska vara avskaffad 2027. Men nu ser trenden ut att gå åt fel håll.
Allt fler personer vänder sig till kommunernas boenderådgivare för att få hjälp. De har svårt att hitta bostäder de har råd med när bidragen krymper, och allt fler vräks eller hotas av vräkning när det inte klarar av att betala sin hyra.
Håller hemlösheten igen på att öka i Finland? Den frågan diskuterades i Slaget efter tolv på onsdagen tillsammans med Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap på Åbo Akademi i Vasa, Sanna Haanpää-Liukko, kommunikationschef på Sininauhasäätiö och Markus Österlund, församlingsföreståndare och pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.
Hämta mathjälp för att kunna behålla bostaden
Förra året visade kommunernas egna uppgifter att det fanns över 3 400 ensamstående bostadslösa personer i Finland och 123 hemlösa familjer. Utöver det finns det en dold bostadslöshet där människor bor hos till exempel vänner eller släkt, men saknar en egen bostad.
Frikyrkoförsamlingen Andreaskyrkan delar ut matkassar till hjälpbehövande i Helsingfors varje torsdag, och pastor Markus Österlund säger att matkön växer sig allt längre.
– Matköerna växte redan tidigare, men speciellt under hösten har vi sett en väldigt stor ökning. Förra torsdagen kom 700 personer för att hämta matkassar, säger Österlund.
De som kommer till Andreaskyrkans mathjälp är vanligtvis människor som har problem i livet, de kan till exempel ha blivit arbetslösa.
– Det leder i sin tur till ekonomiska problem, och det sista de vill ge upp är ju bostaden. Därför kommer de till en matkö för att få ekonomisk hjälp på det sättet. Bostaden är en trygghet som som man vill ha, men statistken visar att bostadslösheten ökar, säger Österlund.
Skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom
På Sininauhasäätiö hjälper man människor i utsatta situationen, inte sällan kan problemet vara både missbruk eller psykisk ohälsa och bostadslöshet.
– Vi erbjuder boendetjänster enligt bostad-först-principen, både i enheter och i enskilda lägenheter i vanliga hyreshus. Vi ser att att hemlösheten verkligen ökat markant i hela landet, speciellt mycket i de stora städerna, säger Sanna Haanpää-Liukko.
Att situationen blivit svårare märks också genom att människor som egentligen inte ingår i Sininauhasäätiös målgrupp börjat ta kontakta och frågar om de skulle kunna få bostad genom stiftelsen.
Haanpää-Liukko säger att det finns många orsaker bakom bostadslösheten, till exempel skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom.
– Tidigare har människorna kunnat klara sig rätt bra även om det har hänt någonting lite mer dramatiskt i deras liv Men nu verkar det som om att de stigande levnads- och boendekostnaderna gör att människorna inte klarar sig längre. Det finns inga marginaler, säger Haanpää-Liukko.
Från och med årsskiftet minskas bostadsbidraget och man har också skurit ner på övriga bidrag. I framtiden får man inte heller bostadsbidrag för en ägarbostad.
– Situationen blir bara värre och värre, säger Haanpää-Liukko.
Utanförskapet och hopplösheten ökar
Boenderådgivare i Vasa berättar att många kontaktar dem för att få hjälp med sin boendesituation, allt från unga studerande till äldre personer och barnfamiljer. De oroar sig för att inte klara hyran eller så hotas de redan av vräkning.
Forskaren Peter Ehrström säger att antalet människor som har svårt att klara sig blir större och större.
– Det beror på att marginalerna på alla ställen minskas eller försvinner. En mycket stor del av av befolkningen drabbas, rent krasst kan man säga att allt fler människor hamnar i en cirkel av fattigdom, hopplöshet och utanförskap, säger Ehrström.
Ehrström säger att orsaken till den här utvecklingen finns i regeringen. Regeringen för medvetet en systematisk, konsekvent och ideologiskt driven omfördelning av resurserna.
– Man tar från de fattiga och från medelklassen och gynnar de rika. Det är alltså ett ideologiskt motiverat beslut, säger Ehrström.
Ehrström säger att minskningar i bostadsbidraget är en del i en mycket större helhet av försämringar. Även momshöjningar drabbar fattiga mycket mera än de rika och stödformerna nedmonteras på bred front. Även besparingar i sjukvården och socialhjälpen späder på den negativa utvecklingen.
– Vi ser helt enkelt ett systemskifte som förändrar hela vårt samhälle. Vi skapar ett klassamhälle. Det drabbar inte bara de allra fattigaste som nu blir utfattiga, det drabbar också en väldigt stor del av den lägre medelklassen och medelfinländaren, vars marginaler nu krymper.
Peter Ehrström säger att den som äger en bostad, men förlorar sitt arbete, inte har många månader respit innan hen hamnar i en kris.
– När prisnivåerna ökar och stödnivåerna minskar, då minskar även möjligheten att kunnat ta sig ur en tillfällig kris. Den möjligheten har försämrats radikalt, säger Ehrström.
Polariseringen skapar ett otryggt samhälle
Den ekonomiska ojämlikheten ökar i hela Norden och här ligger Sverige i en särklass. Peter Ehrström säger att segregationen, utträngningen, gentrifieringen och fattigdomen ökar även i Finland. Det här medför också att folkhälsan blir en klassfråga.
– Otryggheten, osäkerheten och våldet ökar väldigt mycket, och det följs av en växande rasism. Man söker syndabockar istället för att lägga ansvaret där ansvaret ligger, det vill säga på de grupper som fattar de politiska besluten, säger Ehrström.
Ehrström säger att det är lättare att fokusera på främlingsfientlighet och skuldbelägga de svaga än att ställa makthavare mot väggen. Han anser också att massmedierna borde bli bättre att lyfta blicken från person till system.
Ofta lyfts enskilda fall fram och då är det lätt för de ansvariga att avfärda problemet genom att säga att de inte kommenterar enskilda fall.
– Men det handlar alltså inte om några enskilda fall, utan det handlar ofta om väldigt stora mängder människor som drabbas. Det råkar bara vara ett enda, symboliskt fall som lyfts fram.
Ehrström säger att vi har köpt den nordiska välfärden med våra skattemedel och därför haft ett tryggt samhälle. Våra barn kan leka på gårdsplanerna utan risk för att bli kidnappade och man behöver inte oroa sig för att bli utsatt för våldsbrott och när man besöker ett köpcentrum.
– Norden har varit den tryggaste hörnan i världen. Men så är det inte längre. Nu ökar inkomstskillnaderna mellan olika grupper snabbast här i Norden, om man jämför situationen i hela världen, säger Ehrström.
Peter Ehrström säger att länder med stora inkomstskillnader alltid präglas av oro och våld. Det ser vi exempelvis USA och nu även i Sverige.
– När man har väldigt stora grupper som är utsatta och står utanför samhället, hamnar de i en hopplöshet och ett utanförskap. Det är en enorm grogrund för kriminalitet och allmän otrygghet, här visar Sverige exempel, säger Ehrström.
Vanliga människor ställer sig i matkön
Markus Österlund säger att längden på matköerna i Finland är en ganska bra barometer för samhällsutvecklingen. Krisen började under pandemin, då tvingades även många småföretagare ställa sig i matkön. Sen följde kriget i Ukraina och redan under den förra regeringen steg levnadskostnaderna och inflationen drev upp matpriserna.
– Det gjorde att människorna redan då befann sig en väldigt sårbar situation. Under pandemin stod ett par hundra människor i kö till Andreaskyrkans mathjälp, i dag är de 700 till antalet och kön ringlar sig ända ner ända på esplanaden, säger Österlund.
Den typiska bilden av en utslagen och hjälpbehövande person på 80-talet var en man med alkoholproblem Men så ser det inte ut i dag. Allt fler familjer och studerande står i matkö och allt flera som slås ut är unga personer, inte sällan personer med drogproblem.
– Jag skulle säga att det är ganska så vanliga människor som står i matkö. Det har ofta tidigare varit stigmatiserat och man tror kanske att en matkö består av uteliggare. Men det är alltså en en väldigt stor bredd av människor, och kön bara växer, säger Österlund.
I likhet med Peter Ehrström ser Österlund orsaken i de förändringar som nuvarande regering har gjort. De som redan har det svårt få det ännu sämre.
– Jag har en bakgrund som statsvetare och jag har faktiskt uttryckt det så att vi ser en gradvis nedmontering av den nordiska välfärdsmodellen. Det är någonting som politikerna inte vill vidkännas, men jag tycker nog att det är en ansvarsflykt.
Österlund säger att politiska partier måste kunna öppna upp och vara ärliga med vart är vi på väg.
– Här skulle jag vilja se ett politiskt ansvar. Jag brukar bjuda in politiker att komma hit på besök, att faktiskt bekanta sig med att hur det ser ut för vanliga människor i dagens samhälle. Det är helt klart att det blivit en polarisering i samhället, säger Österlund.
Sanna Haanpää-Liukko säger att välfärdsområdenas ekonomiska kris även syns hos de klienter som Sininauhasäätiö möter. Det är välfärdsområdenas socialtjänst som väljer vilka människor som erbjuds boendeplatser, och nu måste de hålla hårt i pengarna.
– Kraven på att spara påverkar välfärdsområdenas beteende. Vi får färre kunder hänvisade till oss, eller så hänvisas kunder till boenden med lägre stödnivå än de egentligen skulle behöva. Därför kommer de inte att klara av att behålla sin bostad, vilket i sin tur leder till att vi får ännu fler människor som bor på gatan, säger Sanna Haanpää-Liukko.