Helsingfors stad ska satsa på barn och unga och motverka segregation. De här är viktiga mål stadens budget för nästa år.
Segregationen har ökat stadigt i Helsingfors under de senaste 30 åren. Det här konstaterar Venla Bernelius, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet och docent i stadsgeografi vid Helsingfors universitet.
– Tidigare var Helsingfors en stad med särskilt låg segregation, men nuförtiden ligger vi på samma nivå som de flesta andra huvudstäder i Europa.
Stor skillnad i välmående
Stadsforskare ser stora skillnader i indikatorer för välmående mellan olika stadsdelar. Beträffande socioekonomiska eller etniska indikatorer är skillnaden mellan grannskap i Helsingfors redan större än skillnaden mellan städer i Finland.
– Man kan hoppa på cykeln och ta en cykeltur i hela Finland trots att man bara cyklar genom Helsingfors om man tänker på välfärd, socioekonomiska skillnader och demokratisk delaktighet, säger Bernelius.
Bernelius konstaterar att valdeltagandet i det senaste kommunalvalet varierade mellan 40 och 90 procent i olika stadsdelar. Det här motsvarar variationen i hela landet.
Barn påverkas mer än vuxna
– Barnens liv är lokalt. Det här gäller särskilt barn i sårbar ställning. Deras världsbild håller på att formas och effekten av i vilket grannskap de bor i blir kraftig.
Barnfamiljer reagerar snabbt på förändringar och skillnader i samhället. De tänker på skolor, daghem och känslan av trygghet i ett område.
Venla Bernelius har forskat i segregation bland skolor. Hon konstaterar att det inte finns några dåliga skolor i Helsingfors. Att satsa på hög pedagogisk kvalitet i alla skolor är ett känt verktyg för att motverka segregation.
I Helsingfors är målet att få in fler barn i småbarnspedagogiken, för att förbättra möjligheterna till delaktighet och inlärning för barn i familjer i sårbar ställning.
”Vi borde tala om segregation av livskontext”
Segregation påverkar livet på alla plan.
– Det formas bubblor i samhället och kontakten mellan olika människogrupper minskar. Det här är skadligt för solidaritet och demokrati.
Inom forskningen har man börjat se större helheter som segregation i skolor och på arbetsmarknaden.
– Man jobbar allt oftare tillsammans med människor som har likadan bakgrund som man själv. Runtom i Europa har arbetslivet blivit mer segregerat i socioekonomiska och etniska termer.
Men den geografiska aspekten är ändå en grundpelare i forskning om segregation. På de mest sårbara områdena kan utvecklingen leda till att människor börjar känna sig isolerade och stigmatiserade.
Enligt Bernelius är läget svårast för ungdomar som letar efter sin plats i samhället. Det är till exempel väldigt stora skillnader mellan var ungdomar i olika stadsdelar i Helsingfors börjar studera.
– Om man själv vill välja en viss studieplats är det förstås inget problem, men det blir ett problem om man endast kan se en typ av val omkring sig. Det kan påverka människors egna val, men ännu mer deras syn på samhället. Hur ser världen ut och hurdana framtidsutsikter har jag?
För unga är också hobbyerna en viktig kontext. Där formas tankar och sociala nätverk.
– Om vi verkligen vill förstå segregation och motverka det, måste vi se på alla olika kontexter av livet och tänka på vad vi egentligen kan påverka, påpekar Bernelius.