FN:s miljömöte om biodiversitet COP16 har beslutat att det ska inrättas ett permanent organ för urbefolkningar i FN:s konvention om biologisk mångfald. Det betyder alltså att urbefolkningarnas inflytande över FN:s beslut om naturvård ska öka.
Det här var det första egentliga genombrottet under COP16 i Cali, Colombia. Mötet borde egentligen ha avslutats tidigare, men det drog ut på tiden. Representanter från nästan 200 länder var på plats för att diskutera hur målet att skydda 30 procent av jordens yta, senast 2030, ska förverkligas.
Under miljömötet godkände man även den så kallade DSI-fonden. Fonden möjliggör användningen av genetisk information om djur- och växtarter i andra länder, till exempel för utveckling av läkemedel.
En stor del av den biologiska mångfalden som man samlar information om kommer från fattiga länder. Fonden gör det nu möjligt att de länder som data samlas ifrån också kompenseras ekonomiskt.
Enligt exempelvis Dagens Nyheter var just frågan om urfolkens inflytande och en permanent representation för dem en av de svåra frågorna på mötet.
Men de allra svåraste frågorna förblev olösta. Det säger bland andra Finlands miljö- och klimatminister Kai Mykkänen till STT. Han är på plats i Cali.
Mötet ”en besvikelse”
Trots de två genombrytande besluten beskriver minister Kai Mykkänen mötet som en ”besvikelse”.
De två viktiga frågorna förblev öppna då man under mötet inte lyckades nå enighet om finansieringen eller om hur länderna ska följa och rapportera om sina miljöinsatser.
Den svåraste frågan handlade om finansiering. Världens länder har kommit överens om att samla in 200 miljarder dollar per år från och med 2030 för att skydda biodiversiteten, återställa skadad natur och skydda extra värdefulla livsmiljöer.
Fram till 2030 borde världens rika länder bidra med 20 miljarder dollar per år som ska hjälpa de fattigare länderna att genomföra målen för biodiversitet.
Det har inte kommit in tillräckligt mycket pengar hittills och man är inte överens om hur pengarna ska förvaltas.
Många länder i globala syd kräver en ny fond för pengarna.
– Ur vårt perspektiv sett kan man inte mera öka fondröran. Det att det igen skulle grundas nya, separata fonder, då pengarna inte riktigt räcker till för de tidigare heller, det är ingen lösning. Västländernas statliga finansiering kan inte lösa allt, sa Mykkänen till STT.
”Tråkigt att vi inte kunde nå en lösning, med i den här frågan kunde vi inte ge vika”, tillade Mykkänen.
Källor: AFP, Reuters