”Det är som att möta ett ex på gatan, och exet har en ny partner som inte alls kan bete sig”.
Orden yttras under helgen av Dimitri Qvintus, ordförande för Finlands svenska socialdemokrater FSD, och gäller hans syn på SFP. Det är en träffande och rätt rolig liknelse som passar utmärkt i SDP:s narrativ om hur SFP accepterat den sannfinländska politiken.
SDP talar gärna högt om besvikelsen de känner mot den gamla regeringskollegan SFP för deras medverkan i regeringen Orpo.
Under helgen när Finlands svenska socialdemokrater möttes för kongress i Ekenäs låg fokus på att sluta spara på välfärdsområden, på att Natoövningar måste vara kärnvapenfria och på att Palestina måste erkännas. Men mellan de här budskapen i talen sipprade en konstant ström av kritik mot SFP.
När partiledare Antti Lindtman kritiserar regeringen i riksdagens plenisal riktas kängan främst mot statsminister Petteri Orpo. När Lindtman kritiserar regeringen i ett tal på svenska går hälsningarna i stället direkt till SFP och Anders Adlercreutz.
SFP har förlorat en del väljarstöd till SDP
Det kan te sig komiskt att stora SDP, enligt opinionsmätningarna landets klart största parti just nu, riktar regeringskritik mot lilla SFP som inte tagit sig över fyraprocentsgränsen på nästan ett år nu.
Men på svenska är maktförhållandet mellan de två ett helt annat. 70 procent av finlandssvenskarna röstar på SFP, så på svenska får socialdemokraterna finna sig i en evig andra plats.
Det är dessutom en andra plats som ligger hästlängder ifrån den första. I tankesmedjan Magmas mätningar bland finlandssvenskar brukar SDP ha ett stöd på 10 procent, alltså på intet sätt jämförbart med SFP:s 70.
Att socialdemokraterna vill betona sin svenskspråkighet och fiska i SFP:s väljarvatten är alltså inte konstigt. Det här inte heller något nytt fenomen och det finns många svenskspråkiga orter i Finland där SDP traditionellt har varit en stark konkurrent till SFP.
Det finns också en del bevis för att SDP:s fiske bland svenskspråkiga fungerat. Det väljarstöd som SFP förlorat under regeringen Orpos tid har enligt Taloustutkimus till största del förvandlats till väljare som är osäkra på hur de skulle rösta, men en del av stödet har tydligt runnit till SDP.
SDP populär regeringsbas för svenskspråkiga
Däremot är det inte alltid till väljarnas fördel när partiernas fokus blir på motpositionering i stället för på sakfrågor. SDP har det dryga året fått kritik för att koncentrera sig mer på vad regeringen gör fel än på vad de själva skulle göra bättre.
Ett svartmålande av motståndare kan också leda till låsta positioner, som när SDP:s Sanna Marin inför riksdagsvalet målade upp hur Finland får en blåsvart regering om SDP inte vinner valet. Hur öppet var läget i regeringssonderingarna månne efter ett sådant hot?
Nu har varken SDP eller FSD förstås gått så långt som att säga att de inte kan samarbeta med SFP, för det vet alla att de troligen behöver göra igen någon dag.
De nämnda Magmaundersökningarna har också sagt att en stor del av finlandssvenskarna – som alltså till 70 procent röstar på SFP – alldeles gärna ser SDP i regering.
Finlandssvenskar ser alltså inte nödvändigtvis någon stor konflikt mellan just SFP och SDP. Lönar det sig då för finlandssvenska socialdemokrater att vässa klorna mot just Svenska folkpartiet?
Alla vet ju att ex kan bli sams och hitta gnistan igen. När det händer vill man kanske inte ha allt för hårda ord som spökar i närhistorien.
Marianne Sundholm har jobbat som politikreporter på Svenska Yle i många år och har en bred kompetens inom området. Hon rör sig regelbundet i riksdagen och delar med sig av erfarenheter och analyser i podden Politiken.