I början av november klottrade fem män ”Åland är vårt” på muren runt finska ambassaden i Moskva.
De fem greps för ofog, men klottret klingar som ett obehagligt eko av ryssarnas retorik om Krim, innan de annekterade halvön 2014 med hjälp av gröna ”artiga män”, som president Putin uttryckte saken.
”Крым наш”, alltså ”Krim är vårt”, blev den ledande parollen då Ryssland rättade till det man ansåg vara ett historiskt misstag, nämligen att Krim tillhörde Ukraina.
Åland i sin tur kallas inte för inte för ”Fredens öar”. Öriket har varit demilitariserat sedan 1856.
Efter Krimkriget (1853-56) antogs Konventionen om demilitarisering av Ålandsöarna, då den dåvarande ryska kejsaren Alexander II förklarade att ”de Åländska öarna icke skola befästas samt att där varken skall underhållas eller grundläggas något militär- eller marin-etablissement”.
Sedan dess har en lång rad internationella dokument bekräftat Ålands demilitariserade ställning, och senast i samband med Finlands Natoanslutning konstaterades att Ålands särställning förblir intakt.
I fredstid är Åland demilitariserat, under krigstid ska området vara neutraliserat.
Men tiderna förändras.
– Vi behöver debattera Åland och diskutera värdet av demilitariserade områden i dagens värld, säger Rysslandsexpert Hanna Smith till Nyhetspodden.
Hon efterlyser en sansad debatt så att vi står bättre rustade för eventuella hybridoperationer.
– Ryssland försöker ställa dem som bor på Åland mot dem som bor på fastlandet. Vi måste kunna diskutera artigt, så vi är på ett bättre ställe när någon försöker störa, säger Smith och hänvisar till klottret på ambassaden i Moskva.
Men varför är Åland så viktigt? Hur viktigt är Östersjön för Ryssland, hur långt är ryssarna beredda att gå - och hur förbittrat är Ryssland idag på Finland? Det diskuterar Rysslandsexpert Hanna Smith och programledare Susanna Sjöstedt i dagens avsnitt av Nyhetspodden.
