Hittills har utländska medborgare och statslösa kunnat rösta i lokalval om de varit skrivna i en estnisk kommun.
– Vi rekommenderar våra parlamentsgrupper att ändra grundlagen i brådskande ordning så att angriparstaters medborgare inte längre ska kunna vara beslutsfattare i lokalval, sa premiärminister Kristen Michal från det liberala Reformpartiet.
För att ändra den estniska grundlagen krävs antingen en folkomröstning, att två på varandra följande parlament godkänner ändringen, eller att ändringen förklaras brådskande av det sittande parlamentet.
Ett beslut om att förklara ärendet brådskande kräver fyra femtedels majoritet av de avgivna rösterna. Efter det tar det minst sju månader innan en ändring kan träda i kraft.
– Om vi avlåter förslaget före klockan 10 på torsdag hinner vi få saken ordnad före lokalvalet i oktober 2025, sa ordföranden för parlamentet Riigikogus grundlagsutskott Hendrik Terras på måndagen.
”Oförsvarligt att ge ryska medborgare politisk makt i Estland”
Det är bara Centerpartiet med sju av Riigikogus 101 platser som helt motsätter sig en ändring av rösträtten. De övriga partierna accepterar att de ryska och belarusiska medborgarna fråntas sin rösträtt men har varit oeniga om hur ändringen ska formuleras.
Det råder också politisk oenighet kring de cirka 60 000 statslösa personerna i Estland och om de ska få fortsätta rösta i lokalval eller inte. Största delen av dem har rysk bakgrund.
Estniska politiker varnar för att Ryssland förutsätter lojalitet av sina medborgare.
– Dessa personer har valt att vara politiskt lojala gentemot Ryssland. Det är helt oförsvarligt att ge dem någon som helst politisk makt i Estland, säger oppositionspartiet Isamaas ledare och tidigare utrikesministern Urmas Reinsalu.
Grundlagsdomstolen har sista ordet
Även om Riigikogu godkänner ärendet kan grundlagsändringen fortfarande stoppas.
Estlands justitiekansler Ülle Madise har varit kritisk till den planerade ändringen och antytt att hon kan föra ärendet till landets högsta domstol.
Högsta domstolen i Estland är också en grundlagsdomstol och kan kullkasta lagförslag som domstolen anser strida mot konstitutionen.