I augusti i år skadades två byggarbetare vid området där det nya Dals sjukhus byggs. En odetonerad laddning som hade blivit över från en tidigare sprängning i maj exploderade plötsligt.
Det visade sig alltså att de här laddningarna varit nergrävda i marken över sommaren, i över två månader.
Enligt regionförvaltningsverket RFV hade olyckan kunnat undvikas. Det hade krävt att alla kapslar hade detonerat, eller att de laddningar som inte detonerat hade avlägsnats.
För att hitta de odetonerade laddningarna hade man till exempel kunnat ta hjälp av en hund som nosar fram sprängladdningar. Men sådana användes inte vid Dals sjukhusbygge.
Enligt RFV hade en olycka kunnat undvikas om man använde ett mindre labilt sprängämne, som till exempel ett emulsionssprängämne.
Bakomliggande orsaken omtvistad
Däremot är det oklart varför laddningen exploderade då den gjorde.
Arbetsledaren för sprängningarna lyfter fram två möjliga orsaker till att kapslarna inte detonerade i maj.
Den ena möjligheten är att tändhatten hade haft ett tekniskt fel, den andra är att seriekopplingen brutits strax före den odetonerade laddningen.
RFV konstaterar att om seriekopplingen varit problemet, finns det skäl att misstänkta att ett fel begåtts i kopplingsordningen.
Arbetsledaren säger sig ha blivit informerad om att alla kapslar fungerade och var kopplade enligt normal praxis.
Dessutom säger de som utförde sprängningen i maj att inga konstigheter förekom under själva sprängningen. Men det här går inte att säkerställa, eftersom sprängningsloggarna är försvunna.
I rapporten kommer det infra fram hur loggarna kunnat försvinna.
Åtgärder föreslås
RFV konstaterar att olyckan inträffade då stenar lösgjordes från en bergsvägg med hjälp av en grävmaskin och en slaghammare. Grävmaskinsföraren som bara var fyra meter från explosionen skadades då stenar flög in i hytten genom vindrutan.
Enligt RFV hade personskadorna kunnat undvikas med ett galler framför vindrutan. Den skadade föraren har också intervjuats, enligt honom hade ett galler bara fungerat i teorin.
En annan person, som stod 40–50 meter längre bort skadade sig också då stenar träffade honom mitt på kroppen.
Som längst flög stenar 300 meter och slog ner på olika håll i Tölö. De största stenarna var 50–60 centimeter stora.
Det här är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Kaksi loukkaantui räjähdyksessä Helsingissä elokuussa – tapahtunut olisi voitu estää koiran avulla, sanoo avi skriven av Otso Karhu, översatt och bearbetad av Christoffer Kaski.