Även om stormens styrka överraskade en och annan, så har myndigheterna redan länge varit beredda på vad som ska göras.
Enligt Lassi Tiittanen, beredskapsplanerare vid Egentliga Finlands räddningsverk, finns det både nationella beredskapsplaner och lokala planer.
Då myndigheterna förbereder sig för olika sorters väderfenomen, börjar de med att fråga sig vilka typer av väder som kan förekomma under årets lopp.
– Vi kan inte säga att det just vid månadsskiftet av oktober och november blir storm, men i Egentliga Finland har annandagsstormen från 2011 fungerat som grund för vad som kan hända. Sen ökar riskerna då vindarna kommer upp i orkanstyrka, säger Tiittanen.
Nödsamtal går igenom även om telemasten har slocknat
Men beredskapsplaner hindrar inte att skador uppstår. Under stormar kan det till exempel förekomma störningar i elnätet, vilket gör att komponenter i kommunikationsnätverket, såsom telemaster, inte får elektricitet. Det här hände i Kirjais under stormen Lyly.
Enligt Marko Kotilainen, sakkunnig inom cybersäkerhet på Transport- och kommunikationsverket Traficom, är det beklagligt men händer nu som då.
– Det förekommer ibland att basstationer slocknar under stormar och vid långvariga strömavbrott. Detta händer när strömavbrottens varaktighet överstiger den tid som batterierna kan säkerställa drift för basstationen, säger Kotilainen till Svenska Yle per e-post.
Basstationer i 2G- och 4G-nätens grundtäckning ska enligt Kotilainen ha reservkraft som varar minst 2, 3, 4 eller 6 timmar beroende på basstationens placering. För 5G-nätens grundtäckning är kravet på säkerhetstid minst 15 minuter.
Även om det inte går att ringa vanliga telefonsamtal, går det att ringa nödnumret.
– Om nödsamtal till nummer 112 inte lyckas via den egna operatörens nätverk men en annan mobilnätsoperatörs nätverk är tillgängligt i området, så dirigeras nödsamtalen till nödcentralen via det andra nätverket, säger Kotilainen.
Även om myndigheterna gör beredskapsplaner och telemastar har reservkraft så bär den enskilda medborgaren ett ansvar.
Tiittanen påpekar att alla borde ha ett hemförråd, sunt bondförnuft och uppdatera sina kunskaper i första hjälpen.
– Ett hemförråd är ju att man alltid har lite mer mat och andra förnödenheter än vad man behöver de närmaste dagarna. Förutom mat och vatten är viktiga förnödenheter till exempel en batteridriven radio som man kan få information via om telenätet är nere, säger Tiittanen.
I november ska en nationell guide att publiceras med information om beredskap för störnings- och krissituationer, hur du förbereder dig på förhand och om hur du ska agera i olika situationer.
Hur har du förberett dig på en möjlig störnings- eller krissituation? Kommentera!