Uppgiften att hålla världen inom Parisavtalets 1,5 graders uppvärmning börjar verka lika svår som hobbiten Frodos uppdrag att genom mörka landskap med fiender överallt föra härskarringen till Mordor för att förstöras.
Frodo lyckas till slut, men världen har svårt att lyckas avvärja klimatkrisen om inte Kina och USA drar åt samma håll i förhandlingarna. För dem som ska förhandla vid klimatkonferenserna måste beskedet att Donald Trump blir USA:s president ha förmörkat framtiden en hel del. Under sin första presidentperiod tog han USA ut ur Parisavtalet som det första och enda landet som dragit sig ur.
FN kan inte göra mera än så här
COP 29 är ett möte i FN:s regi. Men vi har kommit till gränsen för vad FN kan göra. Nu är det upp till vart och ett land att göra upp sina egna klimatplaner och att också genomföra dem. Det finns ännu tid att agera, men den måste utnyttjas beslutsamt.
Klimatförhandingarna har varit en lång process där de första åren gick åt till att nå ut med forskarnas budskap om växthuseffekten till allmänhetens medvetande, de följande till att övertyga skeptikerna och nu har vi kommit till den punkt där effekterna är oemotsägliga.
Dödliga oväder skördar allt fler offer
Under de senaste tjugo åren har den av människan orsakade klimatkrisen gjort extrema väderhändelser mer intensiva, mer återkommande och dödliga. Stormar, värmeböljor och översvämningar har drabbat Europa, Afrika och Asien och dödat mer än 570 000 människor.
Men kommer det att synas i Baku i Azerbajdzjan nästa vecka när världens länder samlas till COP 29? Ytterligare ett klimatmöte som ordnas i ett oljeland som planerar att utvidga sin oljeutvinning.
Azerbajdzjans president Ilhan Aliyev har sagt att det inte är Azerbajdzjans fel att de har olje- och gasreserver. Det är en Guds gåva.
Privata pengar behövs för klimatsatsningar
I Baku ska man enas om ett nytt gemensamt mål för klimatfinansiering.
Det begreppet, som nu blir allt centralare, innefattar både pengar för grön omställning och ersättningar för de skador som klimatkrisen ger upphov till. Finlands chefsförhandlare miljöråd Marjo Nummelin har betonat att även privat finansiering måste fås med. Att vänta sig att den gröna omställningen ska betalas enbart med statliga medel är helt orealistiskt.
Andelen förnybar energi har ökat så mycket globalt att det har skapats tillräckligt businessmöjligheter om bara länderna förbinder sig vid ambitiösa klimatmål.
Omställningen till ren energi behöver påskyndas när länderna förbereder sig på att, under nästa års klimatmöte i Brasilien, ställa upp nya utsläppsminskningsmål.
Vem ska betala vad åt vem?
Förhandlingarna om finansiering har redan pågått i tre år. Frågan om vem som ska ta ansvar för att ersätta klimatkrisens skador och förluster i utvecklingsländer, som drabbas hårt, har bollats mellan de rika länderna. Den så kallade ”Loss and damage”-fonden har redan samlat ihop den överenskomna summan på 100 miljarder dollar.
Det nya finansmålet går under namnet ”New collective quantified climate finance goal” förkortat NCQG. Summan för vad som ytterligare skulle behövas varierar mellan 300 och 1 500 miljarder dollar.
Vilka som ska delta i talkot är också en het fråga. Världens länder är inte överens om vem som borde räknas som rik och vem som är fattig. Kring 15 länder, bland dem Kina, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, har under de senaste 30 åren nått en bnp som gör dem rikare än flera EU-länder. De här länderna borde delta i finansieringen i stället för att fortsätta höra till gruppen utvecklingsländer.
Pengar ska leda till åtgärder
Västländerna vill också ha tydligare kontroll över och styrning av pengarna. För det finns en växande känsla av frustration bland beslutsfattare, medborgare och akademiker.
Som svar på detta lyfter man inom forskningen i global miljöpolitik fram nya kritiska begrepp, som ”tomma institutioner” och ”performativ styrning”.
Båda begreppen antyder att bristen på framsteg varken beror på bristfällig design eller på ineffektivt genomförande. Stater kan avsiktligt skapa institutioner som är oförmögna att producera policyresultat. De är ineffektiva på att lösa problemen, men mycket effektiva på att ge sken av att handla.
De globala utsläppen uppgick i fjol till drygt 37 gigaton koldioxidekvivalenter. Det är mer än någonsin. Det ger oss bara några års respit innan världens klimat helt övergår i oberäkneligt väder som ger oss långa torrperioder, dödliga översvämningar, stormar och bränder som hotar våra skogar och städer.
Målet i Baku måste vara att komma vidare med löftet som gavs på klimatmötet i Dubai. Det är dags att nå toppen för vårt fossilberoende och lämna återstående mängder kol, olja och gas kvar i marken. Forskarna har sagt sitt – nu är det beslutsfattarnas tur att sitta kvar vid förhandlingsbordet tills man enats om åtgärder.
Anna Dönsberg har bevakat klimatfrågor på Svenska Yle i många år. Hon har, förutom klimat, satt sig in i frågor om skog, ekologi och miljö.