Start
Meta-Isaeus-Berlin framför ett av sina konstvär, som ser ut som en sovande liten koala.
Meta Isæus-Berlin Bild: Jarkko Heikkinen / Yle
Konst

Livet är en enda stor vattenskada

I den svenska konstnären Meta Isæus-Berlins verk är hemmet kärnan och utgångspunkt för allt hon gör. Nu visas hennes konst i en storslagen utställning på museet Kuntsi i Vasa.

Meta Isæus-Berlin har en unik förmåga att sudda ut gränsen mellan dröm och verklighet. Hennes installationer, målningar och skulpturer flätar samman fragment ur hemmet med myter och spirituella element.

Efter utbildningen vid Kungliga konstnärliga högskolan i Stockholm började Isæus-Berlin sin karriär med fokus på installationer, stora och små. Sitt genombrott fick hon 1993 och sedan dess har hon varit omtyckt och uppmärksammad både i Sverige och utomlands.

Hon har representerat Sverige på många biennaler, bland annat i Venedig, Johannesburg, Melbourne och Istanbul, men i Finland är hon av någon anledning betydligt mindre känd.

Meta-Isaeus-Berlinin  taideteoksia Kuntsin modernin taiteenmuseossa Vaasassa.
En skulptur av en koala som ligger i en säng.

Många av mina konstverk föds på natten, jag känner mig glad och fri då, visioner glider lätt genom olika rum

Meta Isæus-Berlin: Balloon (1994)

Jag hade tänkt måla en hel serie med djur och började med Koalan som sedan fyllde mig med ett sånt lugn att jag slutade där

Meta Isæus-Berlin: Filosofen (2022)

Det här är någonting som museet Kuntsi nu har ändrat på med besked. För att visa ett tvärsnitt över hennes omfångsrika och ofta storformatiga œuvre har man tömt hela museet och lämnat över det till konstnärinnan.

Inget dockhem

Ett smart drag eftersom hennes konst genomgående tar avstamp i hemmet och det som händer eller kan hända mellan dess fyra väggar.

Landskap söker man i den här utställningen förgäves, om man inte räknar med de inre landskapen som finns i oss människor.

Ett sparsamt möblerat rum med konturer i neonfärger.

När jag var en liten flicka låste mina föräldrar in mig i barnkammaren när jag gjort något busigt. Nu tänker jag aldrig på det rummet men det finns där, likt hålet i en snäcka

Meta Isæus-Berlin: As I remeber (2024)

När man går genom Kuntsi och förflyttar sig från rum till rum är det som att gå genom ett hem.

Här finns badrum, sovrum, kök och garderober. Och möbler. Mängda av möbler. Det som förenar de olika rummen och möblerna är att de flesta är skadade på något sätt.

Meta Isæus-Berlin har i sin produktion återkommande behandlat temat hem. Barndomens erfarenheter påverkar individen och till och med kommande relationer som formas först efter de tidiga åren. Minnesbilderna lagras som det undermedvetnas dokument.

Utställningschef och kurator Maaria Salo

Man ser söndersågade bord, vattenskadade badrum, dödsbädd utan döda, tömda rum efter att någon har dött, möbler som har förlorat sin form och funktion.

Men det som de någon gång har varit och använts för finns kvar i deras nuvarande sorgliga skepnad.

En skulptur som visar ett söndersågat frukostbord.
En skulptur och en målning av två nattduksbord som limmats ihop vid fötterna.

Våra frukostar var tysta och lätt tuktade. Det dåliga humöret lade sig som en tung dimma över bordet. Revolt!

Meta Isæus-Berlin: Frukost (2020)

Om man ska komma till sitt Arkadien måste man bygga det här och nu, det går inte att längta till

Meta Isæus-Berlin: Den arkadiska spegeln (2019) och Återberättelsen om nattduksbordet (2019)

Hos Meta Isæus-Berlin är det inte formen utan deformeringen som följer funktionen.

Vi ser hem som är i kaos, inredningar i spillror, döden, men också födseln på lur. Hemmet är för Isæus-Berlin en allegori för livet.

Livet med all sina schatteringar. Hon blundar inte för det svåra och jobbiga, utan vill genom sin konst slänga sig in i livets alla skeden.

Kaos på Kuntsi

Det är kaos på Kuntsi. Men på något märkligt sätt är det inte destruktivt utan tvärtom livsbejakande, åtminstone om man vill bejaka allt som kommer att hända i ens liv utan wenn und aber.

Kasta en sten i ett stilla vatten och en annan värld blottas någon sekund i ringarna på vattenytan

Meta Isæus-Berlin: Badrummet ur Ett vattenhem (2001)

Let's face it, tänker jag. Livet är som stegen upp till hönshuset: Kort och skitigt, heter det i ett tyskt ordspråk.

När man ser det på det viset är det konstigt nog lite lättare att leva sitt liv med alla katastrofer och tillkortakommanden men också med alla framgångar och glädjeämnen.

Om man faller ner från en skyskrapa, finns det en föreställning om att man ser hela sitt liv passera revy, och att då få en klarhet i vilka ögonblick som var de viktigaste. Men jag kan tänka mig att man ser sitt liv i en undanglidande helhet. Obestämd men tydlig.

Meta Isæus-Berlin

Det är inget dockhem à la Henrik Ibsen eller folkhem à la Pär Albin Hansson utan det är ett vanligt hem, gott folk. Ett hem där vi föds och ett hem där vi dör med allt som ett liv för med sig av sorg och glädjeämnen.

Därför är det inte alls betungande att traggla sig genom Meta Isæus-Berlins konsthem. Tvärtom, man följer kaoset med ett leende på läpparna.

Ett konstverk av en stol utan ben, ett jättehögt bord och ett glas med rödvin högst uppe på det.
En stol, en säng och en sänglampa.

Ibland upplever jag nattlogik som ett motstånd till daglogik, likt en orm som ömsar skinn

Meta Isæus-Berlin: Kärleksdrycken (2022)

Tänk dig att du ser en säng och en stol på avstånd. När man kommer fram och ser den perfekta bäddningen under vattnet grips man som av svindel, känner ett slags fall

Meta Isæus-Berlin: Chair beside bed (1996)

Meta Isæus-Berlin: Filosofen

Utställning på Kuntsi museum för modern konst i Vasa

2.11.2024-30.3.2025