– Drick ett glas apelsin- eller äppeljuice och sätt dig och vänta på din tur.
Det säger en sjukskötare som sitter vid en dator och tar emot blodgivare. Ett glas apelsinjuice senare plingar det till och nummer 294 lyser på en skärm. Det har blivit dags att donera blod.
Tiia Kujanpää, ansvarig skötare på Seinäjokis blodgivningsenhet (men den här dagen på plats i Vasa), visar var jag får sätta sig. Efter en snabb genomgång av hälsodeklarationen och ett test av hemoglobinvärdet är det fritt fram att donera.
Endast tre procent av finländarna mellan 18 och 70 år donerar blod. Av dem är majoriteten kvinnor, även om männens andel ökade från år 2022 till 2023 med två procentenheter.
Fler donatorer behövs, även om behovet av blod har minskat.
– För tillfället behövs cirka 600-700 blodpåsar dagligen, men nya donatorer behövs alltid, säger Kujanpää.
Varje år behövs det ungefär 20 000 nya donatorer. 2023 nådde man inte upp till målet och enligt Kujanpää kommer man inte göra det i år heller.
Orsakerna till att nya donatorer behövs är bland annat för att man inte får donera längre efter att man fyllt 71. Också olika slags sjukdomar förhindrar en från att donera.
– Vi strävar också efter att ha så varierat blod som möjligt. Eftersom invandringen är stor nu för tiden behöver vi blodgrupper från olika etniska bakgrunder.
Genom att donera blod kan man hjälpa upp till tre patienter. De som behöver det donerade blodet är bland annat olycksoffer, cancerpatienter, personer med sällsynta blodsjukdomar, brännskadepatienter, för tidigt födda barn och nyförlösta mödrar.
Vissa sjukdomar kräver dessutom regelbundna blodtransfusioner. Utan det donerade blodet kan dessa människor inte få vård.
Viktigt att alla blodgrupper donerar
Under blodgivningen ger man ungefär en halv liter blod. Blodet pumpas ut i en påse som ligger och gungar bredvid blodgivaren. Påsen måste gungas för att blodet inte ska koagulera.
I Finland har vi blodgrupperna A, B, AB och O som delas upp i rhesusfaktorn i Rh D-positiv och Rh D-negativ. O- är den blodgrupp som oftast behövs i Finland.
– Det beror på att det är ett så kallat akutblod och kan ges till vem som helst. Så behövs förstås de vanligaste blodgrupperna, A+ och O+, eftersom det finns många patienter med dessa blodgrupper, säger Kujanpää.
ABO-systemet är det viktigaste och mest kända sättet att bestämma en persons blodgrupp. Men det finns också andra sätt som en persons blodgrupp kan bestämmas.
Eftersom det, förutom de åtta grundläggande blodgrupperna, också finns sällsynta blodgrupper kan det ibland behövas ett internationellt samarbete mellan blodtjänster i världen för att hitta lämpligt blod för en patient.
Om fel blod ges till en patient kan det orsaka en hemolytisk reaktion, eller i värsta fall leda till njurskador eller döden.
Tar bara 10 minuter
När man donerar blod kan man göra det med eller utan tidsbokning. Numera kan man även fylla i hälsodeklarationen på förhand för att spara tid.
Även om allting är bra i hälsodeklarationen kan man inte alltid donera blod. För kvinnor över 25 rekommenderas att man donerar högst tre gånger per år, och för män högst 4 gånger.
– Kvinnor kan donera var tredje månad, men för unga kvinnor under 25 år rekommenderas endast en gång per år för att hålla en bra järnbalans. Män kan donera med två månaders mellanrum eftersom de har bättre järnbalans än kvinnor. Men även för dem rekommenderas 3-4 donationer per år, säger Kujanpää.
Det tar ungefär 10 minuter för påsen att fyllas. När den är fylld piper maskinen till och en blå lampa blinkar.
– Då var det klart. Mår du bra?
Kujanpää tar loss nålen från armen och lägger ett plåster på.
– Kom ihåg att dricka mycket idag, bada inte bastu och undvik motion så kommer du må bra resten av kvällen också.
Efter donationen bjuder blodtjänsten på fika. Med en smörgås på tallriken och ett glas saft kan man känna sig nöjd över att eventuellt ha bidragit till att rädda någons liv.