– Jag är ledsen för att jag är mångordig idag, det beror på att ärendet är komplicerat. Det här är ingen lätt sak.
Med de orden börjar stadsdirektör Jani Pitkäniemi sin presentation om hur Borgås servicenät ska se ut i framtiden.
Han konstaterar att Borgå har ett rikt skolnät, men också ett ojämnt skolnät och att undervisningsgrupperna bör bli mindre och jämnare i storlek.
Tre åtgärder för att få skol- och daghemsnätet att fungera på sikt
I förslaget, som först ska gå vidare till stadsstyrelsen och sedan till fullmäktige, föreslår Jani Pitkäniemi tre åtgärder för att hålla Borgå ajour med det sjunkande elevantalet och de minskade statsstöden.
För det första ska staden utvärdera servicenätet kontinuerligt, vartannat år. För det andra ska två små finska skolor, Ilolan koulu och Epoon koulu, läggas ner mer eller mindre genast. Och för det tredje ska elevupptagningsområdena i centrum breddas så att staden bättre kan anpassa storleken på undervisningsgrupperna.
Pitkäniemi säger att staden har hört många olika parter i arbetet med förslaget.
– Vi har lyssnat på signaler från Borgåborna och anpassat planen enligt det.
Den minsta skolan har 29 elever, den största 617
I Borgå går 1 745 barn i svensk skola och 3 737 i finsk skola. Den största svenska skolan är Strömborgska skolan med 471 elever och den största finska är Albert Edelfeltin koulu med 617 elever. Det här enligt elevantalet hösten 2024.
Den minsta svenska skolan är Kullo skola med 32 elever och den minsta finska skolan är Epoon koulu, med 29 elever.
Enligt det nya förslaget läggs Epoon koulu ner våren 2025 och Ilolan koulu våren 2026, när läsåret tar slut.
De här eleverna får Keskuskoulu som närskola. 75 % av eleverna som går i Epoon koulu får skolskjuts redan nu och ungefär 40 % av Illbyeleverna. Personalen kommer att få nya jobb inom staden.
”Vi har försökt vara lyhörda”
Stadsdirektören och bildningsdirektör Sari Gustafsson använder begreppet koncentrera skolverksamheten.
Orsaken till att man behöver gör det här är att antalet födda barn minskar i hela landet, också på områden där befolkningen ökar, som i Borgå. Det här betyder i sin tur att statsandelarna, alltså de pengar staten ger kommunen per barn, minskar. Därför har Borgå mindre pengar att röra sig med i framtiden.
Utredningen av servicenätet har varit en fråga som väckt mycket debatt och diskussion, både politiskt och bland invånarna. Ikväll (13.11) kommer det bland annat att ordnas en demonstration utanför stadshuset mot att stadens planer på att stänga byskolor.
Stadsdirektör Jani Pitkäniemi tycker att han och stadens tjänstemän har försökt vara lyhörda.
– Det här är ingen lätt fråga. Folk kan ha olika åsikt om saker, men vi har försökt ha dialog på olika sätt och via olika plattformer.
Pitkäniemi påpekar också att staden inte har en dold agenda, utan att målet är en reform som ska utjämna gruppstorlekarna och därmed bland annat göra de största grupperna mindre. Samtidigt måste staden spara pengar.
Elevupptagningsområdena blir större
Staden växer väldigt ojämnt och inom Borgå flyttas det mycket. Bara ifjol gjordes 4 000 flyttar inom staden. Flyttrörelsen styr hur staden prioriterar och använder sina resurser.
Om det nya förslaget godkänns ska staden lättare kunna välja vilken skola förstaklassare ska gå i, så att elevströmmen blir jämnare bland de olika skolorna.
För det svenska Borgås del föreslås Strömborgska och Eklöfska höra till samma elevupptagningsområde på stadens västra sida. Kvarnbacken och Vårberga skulle bli ett annat motsvarande område på östra sidan.
Bildningscentren står tillsvidare orörda.
– Bildningscentren skapar synergier, också över språkgränserna, och det har kommit en del feedback just på det här. Det har vi velat ta i beaktande, konstaterar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
Stadsstyrelsen behandlar stadsdirektörens förslag om servicenätet på måndag. Sedan går det vidare till fullmäktige som ska fatta beslut om saken.
– Problemet med färre barn och mindre pengar kommer inte att försvinna någonstans. Vi måste lyfta upp frågan och utvärdera situationen med jämna mellanrum.
Nu ska politikerna fatta beslut om åren 2025-2027. Servicenätet bedöms nästa gång 2026, då fattar man beslut som gäller åren 2027-2029.
