Privata vårdföretag litar på läkares språkkunskaper utan att utkräva bevis

Privata vårdaktörer verkar i hög grad lita på läkares egen anmälan om språkkunskaper. Vårdpersonal som anställs vid HUS förutsätts bevisa vilka språk man behärskar.

Läkare och patient.
Iscensatt arkivbild från en läkarmottagning. Har du upplevt att läkares språkkunskaper motsvarar det som kommunicerades på webbplatsen där du bokade tiden? Bild: Derrick Frilund / Yle

Är det möjligt att en läkare som gör reklam för att kunna ta emot patienter på svenska de facto inte talar svenska?

Vi frågade tre aktörer i vårdbranschen om och hur de kontrollerar om vårdpersonalen talar de språk den hävdar sig göra.

På sammanslutningen HUS börjar processen med att definiera språkkunskaper med arbetsplatsannonsen. I den definierar den rekryterande chefen vilka språkkunskaper som krävs för tjänsten.

De som kallas till intervju ombeds sedan visa upp ett orginal av arbets-, examens-, språk- och vid behov skolintyg samt identitetsbevis, arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

”Den muntliga språkkunskapen bevisas antingen genom ett intyg av statens språkexamensnämd, en allmän språkexamen eller studier. Kunnande i teckenspråk bevisas med språkintyg”, skriver servicechefen Laura Lindholm till Svenska Yle per e-post.

I anställningsintervjun testar sedan två chefer vid HUS aspirantens språkkunskaper i praktiken. Vid behov dirigeras den sökande till ett språkprov.

Vid HUS får ungefär 2 500 anställda språktillägg. Sex anställda får tillägg för kunskaper i teckenspråk.

Tillit på privata sidan

Två privata aktörer som Svenska Yle har kontaktat litar på vad läkare och annan vårdpersonal själva meddelar.

”Vi litar på läkarnas och den övriga vårdpersonalens anmälan om egna språkkunskaper och vi ordnar inte separata tester för att bedöma språkkunskaper”, skriver kommunikatören Noora Hostikka på Mehiläinen.

På vissa serviceställen bedömer den ansvariga läkaren sökandens språkkunskaper under rekryteringen.

”Om det finns brister i språkkunnandet och det inte motsvarar det anmälda så framgår det ofta snabbt. Lyckligtvis händer det ganska sällan”, kommenterar Hostikka.

Ulkokuva Mehiläisen toimitiloista Lahden Sibeliuksenkadulla.
På Mehiläinen varierar möjliga språktillägg enligt arbetsbild, språkkunskap och kundbehov. Bild: Markku Tuhkanen / Yle

Också hos konkurrenten Terveystalo litar ledningen på vårdpersonalens egen bedömning.

”Läkare som jobbar på våra läkarcentraler och yrkeskunniga inom mentalvård fungerar ofta som företagare och de anmäler själva (bland annat i sin profil som syns i samband med tidsbeställningen) på vilka språk de betjänar kunder”, skriver personalchefen Minttu Sinisalo.

I vissa fall får personal med anställningsförhållande språktillägg enligt kollektivavtalet.