I Åbo godkändes nyligen ett integrationsförsök som går ut på att invandrarföräldrar bland annat ska kunna följa vardagen i barnets daghem eller skola. Målet är att föräldrarna ska bekanta sig med landets språk och lära sig mer om det finländska samhället.
Förslaget har väckt uppståndelse bland pedagoger, som befarar mer jobb och större ansvar.
I Vanda där ett liknande projekt har pågått i många år, är erfarenheterna ändå positiva.
En förälder per klass
Sara Lönnroth är klasslärare i Mikkolan koulu i Vanda och har sedan hösten 2018 haft invandrarföräldrar, främst mammor, med på sina lektioner varje år.
Lönnroth deltar frivilligt och är mycket nöjd.
– Det har inte varit belastande över huvud taget och det har inte krävt något extra av mig. All min planering och undervisning sker helt och hållet på barnens villkor. Föräldrarna sitter med på timmen i årskurs ett eller två och lyssnar på exakt samma saker som eleverna, säger Lönnroth.
Hon betonar att integrationsprojektet i Vanda drivs av projektets egna handledare, inte av lärarna i skolan. Att låta föräldrar delta i barnens lektioner är alltså bara en liten del av integrationen.
I Mikkolan koulu strävar man efter att ha en förälder med per gång i klassen, ibland två. Föräldern placeras aldrig i samma klassrum som sitt barn.
– Eleverna har inte upplevt att föräldern i rummet påverkar lektionen på något vis. Det har också varit givande att märka hur mammornas finska har förbättrats, säger Lönnroth.
I praktiken sitter en förälder med på en lektion två gånger i veckan, två timmar per gång.
– För oss är det frivilligt att vara med och intresserade lärare får anmäla intresse i början av skolåret. I vår skola vill väldigt många lärare vara med, säger Lönnroth.
Vad ger du för råd till Åbo stad som ska starta ett motsvarande projekt?
– Jag hoppas att Åbo bekantar sig med vårt projekt och kollar upp hur det fungerar. Det här ska absolut inte belasta lärarna mer eftersom andra utbildare har huvudansvaret. Man får gärna hälsa på i Vanda så kan vi ge praktiska tips, säger Lönnroth.
Esbo har också goda erfarenheter
Också i Esbo har staden testat ett motsvarande integrationsprojekt som gjordes i samarbete med lärare vid yrkesutbildningscentret Omnia.
Inom ramen för utbildningen kunde mammor följa undervisningen i årskurserna ett, två eller tre.
Rektor Marko Lipponen i Olarin koulu har precis som Sara Lönnroth positiva erfarenheter av projektet och betonar att mycket handlar om koordinering.
– För enskilda lärare var det här inte speciellt belastande, men rent administrativt krävdes det mycket planering. Skolan har ont om utrymme och vi behövde skapa en plats där mammornas undervisning i finska kunde ske, säger Lipponen.
Föräldrarna som deltog i undervisningen erbjöds också barnvakt för sina yngre barn.
Innan projektet körde igång uppstod en viss oro i lärarkåren, berättar Lipponen. Men alla som var med fick veta vilka regler som gäller i klassen. Om det uppstod oklarheter kunde klasslärarna ta kontakt med förälderns handledare vid Omnia som redde ut problemet.
Lärare som medverkade fick extra ersättning.
– Projektet var också givande för oss eftersom vi fick bekanta oss med nya kulturer, säger Lipponen.
Vad ger du för råd till städer som planerar liknande projekt?
– Man bör reservera separata pengar för undervisning i landets språk och kultur. För oss var det också bra att kunna erbjuda någon form av barnpassning för mammornas yngre barn. I början behövs det också tolkar som kan förklara spelreglerna på mammornas eget modersmål.
Åbo planerar att starta integrationsprojektet i små grupper i en eller två skolor och reserverar pengar separat enkom för det.
Vid årsskiftet 2024–2025 överförs det huvudsakliga ansvaret för integration till kommunerna och därför vill staden testa något nytt.