Förra veckan larmade diskrimineringsombudsmannen (DO) om att det finns starka skäl att anta att inrikesministeriets politiska ledning har försökt styra tjänstemännen att bereda flyktingkvoter så att kristna flyktingar prioriteras.
Enligt nyhetsbyrån STT har regeringen redan i år försökt välja kvotflyktingar från Syrien utgående från personernas religionstillhörighet. Men försöket lyckades inte.
På onsdagsmorgonen förnekade den sannfinländska inrikesministern Mari Rantanen till MTV att det förekommit diskriminering på religiösa grunder.
– Vi gör inte valet på grund av religion. Alla kvotflyktingar väljs av UNHCR och är personer med flyktingstatus. UNHCR ger ett förslag åt alla länder om vilka länder man borde prioritera och sedan gör varje land sin bedömning om vilka betoningar som ska göras, sa Rantanen.
Svenska Yle har försökt nå Rantanen för en kommentar, men ministern avböjde.
Kontaktade Justitiekanslern
Att Mari Rantanen dementerar uppgifterna om politisk styrning tycker ställföreträdande diskrimineringsombudsmannen Robin Harms är uppseendeväckande.
– På basis av den utredning vi har fått, inklusive de bilagor vi har fått, och genom en helhetsbedömning av beredningen verkar det konstigt.
Inrikesministeriet har sekretessbelagt utredningens bilagor. DO har varit i kontakt med Justitiekanslern om att de borde göras offentliga.
– Om ministeriet och vi har olika tolkningar gällande handlingarnas offentlighet finns det kanske skäl att justitiekanslern, som har som uppgift att bedöma lagenligheten av myndigheters inklusive ministrars tjänsteutövning, skulle bedöma ifall inrikesministeriet förfarit i enlighet med offentlighetsprincipen när de förklarat handlingarna icke-offentliga.
Diskrimineringsombudsmannens byrå har på onsdagen fått ta del av inrikesministeriets motiveringar och ska nu utvärdera dem noggrant.
– Vi talar om central maktutövning där vi måste komma ihåg att offentlighetsprincipen och det att medborgarna ska få veta hur den här makten utövas är väldigt central, säger Harms.
Beredningen av flyktingkvoten går vidare och det är i sista hand riksdagen som klubbar igenom beslutet.
– Det viktiga är nu att man ser till att den framtida beredningen och beslutsfattandet sker på ett icke-diskriminerande sätt, säger Harms.
Utredning visar att de muslimska kvoterna sjönk
Också utan de hemligstämplade bilagorna avslöjar inrikesministeriets utredning till DO hur beslutet om de omtvistade flyktingkvoterna blev till.
De sannfinländska ministrarna Mari Rantanens och Lulu Rannes specialmedarbetare har instruerat tjänstemännen att bereda fördelningen av flyktingkvoten så att Finland skulle ta emot fler flyktingar från Venezuela och Demokratiska republiken Kongo, som har en kristen majoritet.
I motsvarande grad har man försökt minska antalet flyktingar från de i majoritet muslimska länderna Afghanistan och Syrien, i strid med flyktingorganet UNHCR:s vädjan.
I ett förslag från augusti skulle Finland ta emot flest flyktingar från Demokratiska republiken Kongo (150), Afghanistan (150), Syrien (100) och Venezuela (50).
Några dagar senare gav inrikesministerns specialmedarbetare direktiv om att ändra kvoterna.
Förslaget ändrades så att kvoterna för Demokratiska republiken Kongo höjdes till 250 och Venezuela till 120. Antalet från Afghanistan och Syrien minskade till 50 flyktingar per land.
Till det här konstaterade UNHCR att det inte är möjligt att få så många flyktingar från Venezuela som Finland önskat, och kvoten måste omvärderas.
Kompromissen landade i att antalet afghanska och syriska kvotflyktingar höjdes med 25 kvotplatser var.