Start

Svenska Yle på tidigare militärbas i Albanien: Här planerar Donald Trumps svärson lyxhotell

Turerna kring exploateringen av den tidigare starkt befästa albanska ön Sazan har varit oklara och kritiker misstänker korruption på högsta nivå.

Ön Sazan hörde till Italien melllan världskrigen. Byggnaden på bilden var öns sjukhus och byggdes av italienarna på 1920-talet.

Sazan ligger på cirka en timmes båtfärd från den albanska kuststaden Vlora som är en av de turistorter som vuxit upp efter kommunismens fall för drygt 30 år sedan.

En karta på Albanien, med huvudstaden Tirana, staden Saranda och ön Sazan utmärkta.
Det är drygt 70 kilometer från Sazan till Italiens kust. Från turistorten Saranda i söder är det bara några få kilometer till den grekiska ön Korfu. Bild: Mapcreator, Max Rantakangas / Yle

Den avskilda ön har tills nu varit militärområde späckad med bunkrar och minor i terrängen. Då Svenska Yle besöker ön försöker några unga soldater stoppa besöket men lugnar sig efter att ha blivit bjudna på tobak.

Vy från en höjd mot en hamn med hamnpirar.
Utomstående kan ta i land i Sazans hamn där soldater fortfarande håller vakt trots att militären redan utrymt nästan hela ön. Bild: Patrick Holmström/Yle

Turister får relativt fritt besöka Sazan, men journalister är eventuellt en annan sak. Vi får inga förklaringar av soldaterna men får i alla fall vandra omkring i fred. Efter återkomsten till fastlandet ser vi båtföraren bli förhörd av polisen. Det förblir oklart vad samtalet handlar om.

En skylt med texten "Mines" uppsatt på en trädstam.
Den som vandrar omkring på Sazan varnas för att det kan finnas minor i terrängen och uppmanas hålla sig till vägarna och stigarna. Bild: Patrick Holmström/Yle

Militärerna och deras familjer bodde i en liten ”stad” på en höjd med god utsikt mot havet. De flesta byggnaderna härstammar från kommunistperioden under diktatorn Enver Hoxha som kom till makten i andra världskrigets slutskede.

En större ö sedd från havet.
Bostadshusen på Sazan har utsikt mot fastlandet. På andra sidan ön är det späckat med bunkrar för artilleri och luftvärn. Bild: Patrick Holmström/Yle
Ett halvt fallfärdigt trevåningshus med utsikt mot havet.
Här bodde officerare och deras familjer. Bild: Patrick Holmström/Yle
Några halvt fallfärdiga trevåningshus vid sidan av en delvis överväxt asfalterad väg.
Hundratals soldater och deras familjer var kommenderade hit. Bild: Patrick Holmström/Yle

Sazans strategiska läge vid Adriatiska havets inlopp har gjort att ön varit eftertraktad av olika härskare. Både Rom, Bysans, republiken Venedig, Osmanska riket, Grekland och Italien har kontrollerat ön.

Under andra världskriget landsteg tyska trupper och tog över Sazan. De lämnade ön då den blivande diktatorn Enver Hoxhas partisaner var på frammarsch.

Ett förfallet hus med en skylt med orden "SHKOLLA" och "SAZAN".
Sazans skola bar namnet ”22 oktober”. Det var den dagen 1944 som albanska partisaner drev ut de tyska ockupanterna. Bild: Patrick Holmström/Yle
Ett förfallet rum med bråte på golvet.
Skolan hade cirka 100 elever fördelade på åtta klasser. Även lägre officerare och deras fruar gick i kvällsskola här ifall de inte hade fullgjort sin åttaåriga läroplikt. Bild: Patrick Holmström/Yle
En liten förfallen tegelbyggnad med fyra dörröppningar utan dörrar.
Skolans latrin var en enkel anläggning med två hål i golvet för pojkarna och två för flickorna. Bild: Patrick Holmström/Yle

Den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trumps svärson Jared Kushner har investerat i flera fastighetsprojekt på olika håll i världen. En av hans planer är att bygga ett hotell i lyxklassen på Sazan och på ett område på fastlandet i närheten.

Kushners planer väntar på slutligt godkännande av de albanska myndigheterna.

Ett mycket USA-vänligt land

Processen har varit komplicerad och ogenomskinlig och har diskuterats häftigt i Albanien. Kritiker misstänker utbredd korruption och att landets omstridda premiärminister Edi Rama gör allt för att positionera sig nära Donald Trump. Rama har viftat bort anklagelserna.

Albanien har traditionellt varit starkt USA-vänligt sedan kommunismens fall men är också ett av de mest korrumperade länderna i Europa, enligt organisationen Transparency International som rankar världens länder enligt graden av korruption.

En delvis förfallen byggnad i nyklassicistisk stil.
Sazans sjukhus byggdes 1929 då ön tillhörde Italien. Sazan heter Saseno på italienska. Bild: Patrick Holmström/Yle
En sliten inskription med texten "1929 A VII".
Inskriptionen "A VII" på sjukhusbyggnaden syftar på år sju enligt den fascistiska tideräkningen, som utgick från marschen mot Rom år 1922. Bild: Patrick Holmström/Yle

Jared Kushners projekt är ett av exemplen på hur starkt Albanien stigit framåt inom turismen de senaste åren. Tillväxten i proportion till folkmängden har varit snabbast i hela Europa efter pandemin.

Utsikt från ett berg mot havet. En liten betongbunker i förgrunden. En stor ö i bakgrunden.
Turistorterna Saranda och Ksamil i södra Albanien bevakas av en av de tiotusentals små bunkrar som byggdes under Enver Hoxhas diktatur. Den grekiska ön Korfu syns i bakgrunden. Bild: Patrick Holmström/Yle

Hittills har Albanien främst attraherat turister med billiga priser. Det har skapat massturism till kusten på gott och ont.

Turismen har medfört ökad levnadsstandard för många albaner och frestelsen har varit stor att exploatera också orörda, vackra naturområden.

Landets strävan att få bli EU-medlem har dock ökat medvetenheten om att utbyggnaden ska ske på ett kontrollerat sätt.

Diamanter bör förbli diamanter

– Vi måste vara mycket noga med att ge massturismen möjligheter men på speciellt utvalda områden, säger Ben Cipa som representerar en sammanslutning av turistföretagare i Saranda som är en av de mest populära turistorterna i Albanien.

– Vi har områden som är liksom diamanter och vi måste bevara dem som diamanter, säger Cipa och syftar på Albaniens orörda natur.

En medelålders man i kort mörkt lockigt hår.
Turistföretagaren Ben Cipa i Saranda välkomnar utländska investeringar som Jared Kushners projekt. Sådant gör Albanien mer seriöst i omvärldens ögon, anser han. Bild: Patrick Holmström/Yle

Men det finns risker för att turismen växer alltför snabbt och bygger upp en bubbla. Turismen beräknas redan stå för en fjärdedel av Albaniens ekonomi och experter varnar för att ha alltför många ägg i samma korg.

Människor och byggnader på en sandstrand.
Ksamil mittemot Korfu och kuststräckan runtom marknadsförs som Albanska rivieran. Nästan alla byggen längs kusten har kommit till efter 1990-talet. Bild: Patrick Holmström/Yle

– Landet var kanske inte riktigt förberett på det här stora inflödet av turister, säger professorn i ekonomi Selami Xhepa vid Tiranas europeiska universitet i den albanska huvudstaden.

Han konstaterar att turismen blivit en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt men att ekonomin småningom måste diversifieras.

En äldre man med kort grått hår och glasögon.
Professor Selami Xhepa i Tirana oroar sig för att Albanien gör sig alltför beroende av turismen. Bild: Patrick Holmström/Yle

– Turismen är visserligen viktig eftersom landet har potential men det kan inte vara den sektor som landet baserar sin framtida utveckling på, säger Xhepa.

En kvinna håller upp en matta på en marknad i en park.
Det är ett välkommet extraknäck att sälja souvenirer i Tirana. Medelinkomsten i Albanien är 750 euro i månaden brutto. Bild: Patrick Holmström/Yle
Ett torg med marknadsstånd. Höbalar som pallar att sitta på. I bakgrunden en halvfärdig skyskrapa.
Agroturism och artesanprodukter försöker hitta sin nisch vid sidan av massturismen och marknadsförs här på Skanderbegtorget i centrala Tirana. Bild: Patrick Holmström/Yle