Donald Trumps fredsplan verkar i stora drag bygga på att sätta press på både Ryssland och Ukraina, men exakt vad planen går ut på är oklart, säger Sauli Niinistö i Yles program Morgonettan i TV1 på lördag.
Niinistö ville inte bedöma vilket fredsscenario som är det mest sannolika för Ukrainas del.
– Ett storkrig brukar sluta med ett fullständigt nederlag för någondera parten som sedan utpekas som skyldig, varefter fredsavtalet görs upp på segrarens villkor. Ett sådant scenario är inte i sikte i det här kriget, säger Niinistö.
Niinistö konstaterar att man nu bara måste vänta och se hur Trump och hans administration går vidare med sina planer. Niinistö har själv träffat Trump flera gånger, och påpekar att Trump gör ett allvarligare intryck då man träffar honom på tu man hand.
Den svåraste frågan ur Ukrainas synvinkel är, hur man kan garantera en varaktig fred om Ryssland kräver att Ukraina ska förbli neutralt eller alliansfritt, menar Niinistö.
Spekulationer om samtal med Putin
Niinistö verkade inte förvånad över att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz hade samtalat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin på fredag.
Enligt Niinistö har det förekommit spekulationer om sådana kontakter redan i en månad.
Under samtalet uppges Scholz ha meddelat Putin att Tyskland är berett att stödja Ukraina så länge det behövs. Scholz uppmanade också Putin att söka en fredlig lösning med Ukrainas ledare.
Niinistö är övertygad om att Scholz hade diskuterat saken med både USA:s president Joe Biden och Donald Trump på förhand.
– Samtalet i sig förändrar knappast så mycket, säger Niinistö.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att samtalet utgör ett ”oönskat avbrott” i den isolering som man har utsatt Ryssland för sedan landet attackerade Ukraina i februari 2022.
Europa måste klara sig utan USA
Niinistö presenterade nyligen sin rapport om hur Europa kan utveckla sin krisberedskap och gemensamma försvarsförmåga.
Om enskilda EU-länders budgetmedel inte räcker till, återstår alternativet att ta upp gemensamma lån för att köpa försvarsmateriel. Särskilt viktigt är att bygga upp effektiva luftvärnssystem för att skydda civila mål.
Niinistö anser att det inte spelar någon större roll varifrån pengarna kommer, bara finansieringen ordnas på något sätt. Han säger att han tagit upp samma fråga med flera europeiska statsöverhuvud genom åren: om ett EU-land utsätts för angrepp, vad gör EU då?
– Svaret har oftast varit att Nato sköter det, vilket skulle innebära att USA sköter det. Men vi måste vara beredda att fylla alla behov som kan uppstå i Natos strukturer, ifall USA väljer att rikta in sig mer på Stillahavsregionen, påpekar Niinistö.
– Jag hoppas bara att vi kan hitta en europeisk anda, att man förstår att säkerhet är det viktigaste vi har, sammanfattar Niinistö.