Ukraina tillåts nu använda sig av amerikanska vapen med längre räckvidd för att slå mot mål på rysk mark, enligt medieuppgifter. I praktiken handlar det om att restriktionerna för robotsystemet Atacms hävs.
Hittills har Ukraina inte tillåtits använda västvapen mot rysk mark, bortsett från försvarsändamål i det omedelbara gränsområdet vid Charkiv.
Ukraina har redan ett okänt antal Atacms-robotar. Hittills har man bara fått använda sig av vapnet mot mål på ockuperad mark, inte till gränsöverskridande attacker.
Det innebär att man inte kunnat slå mot stället där exempelvis robotar avfyras utan i stället tvingats vänta på att roboten når ukrainskt territorium innan man kunnat skjuta ned den.
Ryssland har ändå stadigt trappat upp robotattackerna mot ukrainska städer och trots att en del robotar skjuts ned har flera attacker dödlig utgång.
Atacms står för Army Tactical Missile System. Det är ett amerikanskt robotsystem som tillverkas av Lockheed Martin. Robotens räckvidd är uppemot 300 kilometer.
Varför kommer beslutet nu?
Ukraina har redan länge bett sina allierade om att få använda Atacms mot mål inne i Ryssland för att kunna försvara sig bättre. Tills nu har USA inte gett grönt ljus av rädsla för Rysslands reaktion.
Att restriktionerna nu hävs är enligt tidningen New York Times främst ett svar på att Ryssland har rekryterat och placerat ut nordkoreanska trupper i Kurskregionen.
Ukraina inledde en offensiv på rysk mark i augusti. En rysk motoffensiv, där också nordkoreanska trupper ingår, är i startgroparna.
Beslutet är också symboliskt, riktat till både Ukraina och Nordkorea.
Dels vill USA visa sitt fortsatta stöd för Ukraina, dels signalera åt Nordkorea att det inte är värt att skicka mer soldater.
Att Ukraina nu får slå mot försörjnings- och logistikleder – men också mot ryska och nordkoreanska trupper – ger Ukraina en viss taktisk fördel.
Samtidigt gör det kriget dyrare för Ryssland. Det här kan förbättra Ukrainas förhandlingsposition ifall man tvingas till förhandlingsbordet, menar USA:s tidigare ambassadör i Georgien Ian Kelly.
– Jag tror det finns en tanke på båda sidor om Atlanten att vi kommer behöva engagera oss diplomatiskt i det här. Och ska man göra det måste man först sätta sin sida i en så stark position både militärt och strategiskt som möjligt.
Vad kommer det leda till för Ukraina?
För Ukraina innebär beslutet att man nu kan slå till mot ställen där Ryssland skjuter upp sina robotar, istället för att försöka skjuta ned dem när de redan är på väg.
Beslutet innebär inte nödvändigtvis att läget på slagfältet ändrar avsevärt, men det kan göra livet lättare för ett allt mer pressat Ukraina.
Det amerikanska beslutet öppnar också för att andra allierade kan fatta liknande beslut. Främst gäller det Frankrike och Storbritannien som också försett Ukraina med vapen med lång räckvidd, det gäller kryssningsroboten Scalp/Storm Shadow.
Atacms avfyras från marken medan Scalp och Storm Shadow avfyras från stridsplan.
Också Tyskland har en långdistansrobot – Taurus – som Ukraina gärna skulle ha i sin arsenal mot Ryssland. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz vidhöll ändå i september att det inte är aktuellt, oavsett beslut andra allierade fattar.
Tauruskryssningsrobotarna har en räckvidd på cirka 500 kilometer, alltså kunde Ukraina nå Moskva med dem.
Flera bedömare menar ändå att beslutet att häva restriktionerna kommer alldeles för sent.
Västs velande har sannolikt lett till att Ryssland hunnit flytta undan krigsflyg och utrustning från områden nära gränsen.
Ser Ryssland det här som en upptrappning?
Rysslands president Vladimir Putin har tidigare hotat med att Ryssland kommer se ett dylikt beslut som att Natoländerna är direkt inblandade i kriget.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Bidenadministrationens beslut ökar spänningarna ytterligare.
– Det är uppenbart att Bidenadministrationen avser att ta steg mot att fortsätta hälla bensin på lågorna och provocera fram en upptrappning av spänningarna, sa Peskov.
Under hela kriget – som på tisdag har pågått i 1 000 dagar – har Ryssland skramlat med kärnvapen och hotat med konsekvenserna av än det ena och än det andra.
Det gör att det finns en föreställning om så kallade röda linjer och en rädsla för vad Ryssland kan tänkas göra i gengäld.
Ryssland kom med liknande hot när väst övervägde att skicka stridsflyg och stridsvagnar. När besluten – och sedan planen och stridsvagnarna – väl kom gjorde Ryssland ändå ingenting.
Källor: AFP, Reuters, AP