Ulrika och Jakob Fougstedt bytte efternamn i samband med att de gifte sig. Före bröllopet hette de Öhman respektive Nylund. De ville ha ett gemensamt efternamn men ingendera hade väldigt varma känslor för någotdera namnet, men ingetdera namnet kändes heller motbjudande.
Då föddes tanken att ta ett för dem nytt namn, och de började forska i släkterna. Där fastnade för namnen Fougstedt och Vesterö.
Men de kunde inte bestämma vilket namn de skulle ta, så de utlokaliserade beslutet – till sina bröllopsgäster!
Spännande röstning
På bröllopet, som firades i augusti 2024, väntade varje gäst ett kuvert med två namnlappar vid borden. På ena lappen stod det Fougstedt och på den andra stod det Vesterö.
Vid middagen presenterade toastmastern uppgiften som alla bröllopsgäster fick: att rösta fram vad brudparet skulle få för efternamn efter bröllopet.
– Det uppstod ett härligt sorl bland gästerna och det fungerade bra som en ice breaker, berättar Ulrika.
Ulrika och Jakob avslöjade inte för gästerna från vilkendera släkt vilket namn var.
Bland gästerna uppstod diskussioner om för- och nackdelar med de båda namnen. Det var också ett ivrigt lobbande för någotdera namnet.
– Min mamma hade svårt att inse att det hela inte bara var en lek, berättar Jakob Fougstedt.
Brudparet lämnade en mental bakdörr öppen för att kunna ta namnet som fick färre röster, ifall det plötsligt på festen skulle kännas så.
Gästerna jublade
Vid kaffet var det dags att kungöra resultatet av röstningen. Rösterna föll mer eller mindre jämnt, men Fougstedt vann.
Ett jubel uppstod efter att resultatet blev klart.
– Antagligen hade gästerna jublat oavsett vilketdera namnet som hade vunnit, säger Ulrika.
Namnet Fougstedt kommer från Ulrikas släkt, det var hennes mormors flicknamn.
Kändes det inte pirrigt att ge bort ett dylikt beslut? Ett namn är ju en väldigt personlig sak.
– Pirrigt hade det varit om gästerna hade fått en tom papperslapp där de hade fyllt i vilket namn som helst. Vi hade ju ändå förhandsgranskat alternativen, säger Jakob.
Det blir vanligare att bilda nya efternamn
Det blir vanligare vid giftermål att ta ett efternamn, som ingendera parten har. Det säger Maria Vidberg, som är namnvårdare på Språkinstitutet.
Det kan handla om att ta ett namn som funnits i någondera släkten eller att skapa ett helt nytt.
– Många slår på något sätt ihop de båda namnen så att det bildas ett nytt, berättar Vidberg.
Ofta har nyskapade namn på något sätt med naturen att göra och följer det mönster som vi redan har, såsom Granlund och Sjöblom. Vidberg ger exempel på nya namn som Norrsken, Brandgård, Svalvik, Ekudd och Mellanholm.
Institutet för de inhemska språken tog år 2019 fram en lista över efternamn som ingen i Finland bär. Den togs fram för att inspirera finländare i samband med att lagen för för- och efternamn ändrades. I den svenskpråkiga listan finns ungefär 500 namn. I motsvarande lista på finska finns 5800 namn.
Namnen till listan plockades dels från ortnamnen på Lantmäteriverkets grundkarta. Dels lades det in efternamn från befolkningsregistret, som inte längre hade registrerade namnbärare.
När man bestämt sig för att ta ett nytt namn, ska det läggas till påseende efter att de förordats av Justitieministeriets nämnd för namnärenden. Det läggs ut på webbsidan för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Där ska det ligga i 30 dagar innan det kan tas i bruk.
På webbsidan framkommer också hur många personer som bär befintliga namn.
Har du övervägt att byta efternamn? Vad skulle motivera dig att ta steget, vilka faktorer skulle påverka ditt val? Berätta hur du tänker i kommentarerna.