Regnskogsterrariet skaffade Johanna Jahnsson för två år sedan, och med den följde två pilgiftsgrodor med namnen Kallio och Ryti. De är turkosa till färgen med stora svarta fläckar.
– Det började med att min kompis, som driver en butik med exotiska djur i Åbo, inspirerade mig. Jag ville egentligen bara ha ett terrarium som inredning, men sen tänkte jag att det vore dumt att ha det tomt, säger Jahnsson.
Det blev dessutom ett terrarium till i hushållet, och det bebos av leopardgeckon Gekkonen. Den är gul med bruna fläckar och den har en tjock svans där den har sin energireserv.
Rädd för ormar och ödlor
Johanna Jahnsson var tidigare rädd för ormar och ödlor. Kräldjur överlag väckte obehag. Efter att hon tog sig en närmare titt tillsammans med sin kräldjurskunniga vän, kändes åtminstone grodor och geckon inte så farliga längre.
I hemmet finns från tidigare också katterna Alma och Amos, men de verkar inte bry sig om de senaste invånarna.
Det gör däremot Johanna Jahnssons två söner, 6-åriga Noah och 4-åriga Leon. Leopardgeckon Gekkonen är dem väldigt kär.
Om Noah fick bestämma skulle huset vara fullt med ormar
Johanna Jahnsson
– Det första Noah gör på morgonen är att titta till Gekkonen och se till att den har det bra. Om han fick bestämma skulle huset vara fullt med ormar, men dit har vi inte kommit ännu, säger Johanna Jahnsson.
Gräshoppor och bananflugor
Både grodorna och geckon är relativt lättskötta, men de kräver förstås varsitt terrarium.
Pilgiftsgrodorna behöver en fuktig omgivning och deras terrarium måste fuktas en till två gånger per dag. Leopardgeckons terrarium är inrett som en öken med en del kvistar och det är dessutom utrustat med en värmematta.
Noah får hjälpa till med att mata Gekkonen. Han ser till att Gekkonen får vatten och maskar. Till dieten hör också levande gräshoppor, men sådana får han ännu inte ge.
– Gräshoppor kan hoppa iväg och rymma ganska lätt, och snart skulle vi ha hundratals gräshoppor hoppande inomhus. De förvaras i en burk och då jag ger av dem åt Gekkonen så sätter jag hela burken in i terrariet innan jag öppnar locket, säger Johanna Jahnsson.
Panik när grodan hoppade ut!
Pilgiftsgrodorna är namnet till trots, inte giftiga. Man ska ändå inte röra dem med bara händer. Det här för att grodornas hud är väldigt känslig för bakterier och smuts.
– En gång då jag öppnade grodornas terrarium hoppade den ena groda ut! Jag fick panik, vilket mina pojkar minns väl. Jag ropade till dem att inte ta tag i grodan med bara händerna, säger Johanna Jahnsson.
Saken ordnade sig efter en kort stunds kaos och lite hushållspapper att hålla grodan i.
Grodorna Kallio och Ryti äter främst bananflugor.
– Det är jättelätt att odla bananflugor. Vi odlar bananflugor som är avlade för att inte flyga. Däremot hoppar de, säger Johanna Jahnsson.
Bananflugorna odlas i en burk där man blandar en typ av gröt och lägger i en del hö. Slutligen lägger man i en del bananflugor från föregående kull och låter dem föröka sig i burken. Först blir de maskar, sedan puppor och slutligen en massa bananflugor.
Stöter på fördomar
Det händer att Johanna Jahnsson möter en del fördomar om sina husdjur. Den vanligaste kommentaren är att varför någon ens vill ha grodor och ödlor som husdjur. Fördomarna blir inte bättre av att djuren ska matas med insekter.
Fördomarna försvinner oftast så fort personerna i fråga får hälsa på för att se husdjuren på plats, och allra senast då de får hålla i geckon. En del av Johanna Jahnssons vänner och kollegor har blivit intresserade och skaffat sig egna ödlor eller grodor.
– Det är roligt att följa med då fördomarna försvinner. Jag antar att fördomarna beror på att de inte har kunskap om saken. Kanske de tror att det är äckligt med kräldjur, men det tycker jag är helt fel.
Varför har du just det husdjur du har? Hur viktiga är de för dig? Ställer de till med något ibland? Vega Lördag sätter fingret på husdjur, lördag 23.11.2024 mellan 9.03–11.00. Skriv din berättelse i formuläret nedan.
Formuläret är stängt! Tack till alla som medverkade!