I fem decennier har Egil Green bokfört väderförhållandena i Borgå på millimeterpapper. Det har han gjort av rent och skärt intresse, någon utbildning inom meteorologi har han inte.
Han bokför dagens maximi- och minimitemperatur, mängden nederbörd och graden av molnighet.
– Väderleken har förändrats en hel del sedan 70-talet, konstaterar Green.
Enligt honom är våren den årstid som har förändrats minst. De andra årstiderna har blivit regnigare och ostadigare.
Somrarna får numera riktigt heta perioder och perioder av regn. Tidigare var sommarregnen mer utjämnade över sommarmånaderna.
Vintrarna blir enligt Greens statistik i det stora hela mildare och regnigare, trots att vi nu haft tre snörika och kalla vintrar. De senaste stränga vintrarna är naturliga avvikelser, säger Green.
Matteuppgift gav intresse för livet
Intresset för väder började på en matematiklektion i gymnasiet. De fick i uppgift att kolla temperaturen klockan 7 på morgonen och sedan göra ett diagram.
Han tyckte diagrammet såg intressant ut och snart skaffade han en termometer som visade minimi- och maximitemperatur för dagen.
– Först gjorde jag ett nybörjarfel: jag satte termometern i solen och mätte 33 grader i mars, skrattar Egil Green.
Efter det placerades mätaren på norra sidan av huset, i skuggan.
Sedan år 1974 har det inte blivit ett enda avbrott i att följa upp väderstatistiken. Reser han bort, då har han en vikarie som bokför väderdata i Borgå.
Varje månad räknar han ut medeltemperaturen, och i slutet av året räknar han ut årets medeltemperatur.
– Jag har märkt att mannaminnet är ungefär ett år, så skriver jag inte upp då glömmer jag det snabbt, säger Green.
Utöver termometer har han ett annat viktigt verktyg: regnmätaren. Han bor i ett höghus och regnmätaren har han placerat vid staketet intill parkeringsplatsen.
Regnmätaren används till slutet av november, eller tills vattnet i den börjar frysa. Efter det tar han uppgifter om nederbörd från Meteorologiska institutets mätstation i Harabacka, strax utanför Borgå centrum.
När det gäller mätningen av molnighetsgraden gör Egil Green lite annorlunda än ”riktiga” meteorologerna, som uppger mängden soltimmar.
Green vill också få med om natten varit molnfri. Han delar in dygnet i åtta delar (tretimmarssjok). Om det varit klart väder i till exempel tolv timmar, då bokför han det som 50 procents molnighet.
Väderblogg och tidningsartiklar
Egil Green har i många år jobbat som redaktör på Borgåbladet och har varje månad delat med sig av sin väderstatistik för läsarna. Dessutom skriver han fortfarande blogg utgående från sin samlade statistik.
– Många har uppfattningen att jag kan spå väder men det kan jag inte, jag kan bara säga hurdant väder vi haft.
Ibland får han frågor om hur vädret varit då ett födelsedagsbarn fötts. Det känns skojigt för honom att gräva fram och kunna berätta det för gratulanterna eller för födelsedagsbarnet.
Det första han gör varje morgon är att kontrollera på sin telefon hurdant väder det förutspås för dagen. Han ”läser” också himlen och molnen och kan rätt så bra se hurdant dagens väder kommer att bli.
”Bondepraktikan stämmer inte längre”
Tidigare läste Egil Green ivrigt också Bondepraktikan, men enligt honom stämmer den mindre och mindre.
Som exempel tar han Andersdagen den 30 november. I Bondepraktiken står det: Anders braskar, julen slaskar. Eller tvärtom: Anders slaskar, julen braskar.
Green kan via sin statistik konstatera att regeln under de senaste tio åren endast har stämt tre gånger.
Green följer intresserat med olika spågummor och -gubbar som spår kommande väder än i kaffesump, än i grodyngel eller mängden rönnbär.
Då han läser dylika spådomar kollar han gärna ett halvår senare hur bra de slagit in.
Vissa spåmän har kunnat spå rätt 2–3 år i rad men sedan kan det fjärde året gå riktigt åt pipan.
– Tyvärr verkar släktet av väderspågubbar och -gummor att dö ut men jag skulle gärna lyssna på dem, de är nog ganska tuffa, säger Egil Green.
