Det finns 39 behandlingshem för missbrukare i Finland som är godkända av Folkpensionsanstalten. Pixnekliniken i Malax är det enda av behandlingshemmen som är svenskspråkigt. Pixnekliniken upprätthålls av Österbottens välfärdsområde och nu föreslår tjänstemännen att kliniken ska bli tvåspråkig.
Förslaget har väckt diskussion och oro, och även resulterat i en namninsamling för att Pixnekliniken ska förbli svenskspråkig.
Vad händer om Pixne blir tvåspråkigt? Tryggar det behandlingshemmets framtid eller äventyrar beslutet missbrukarvård på svenska?
Pixneklinikens framtid diskuterades i Slaget efter tolv på tisdagen tillsammans med Kosti Hyvärinen, verksamhetsområdets direktör inom Österbottens välfärdsområde, Camilla Berts-Orre, närchef på Pixnekliniken och politikern Rainer Bystedt (SFP), som är medlem i välfärdsområdets styrelse.
Namninsamling för att bevara Pixne svenskspråkigt
Linda Backlund i Jakobstad har startat namninsamling på Skrivunder.com som heter ”BEVARA PIXNEKLINIKEN SVENSKT!”
Backlund är ordförande för Fristaden r.f., en ideell organisation som jobbar för barn och unga i Jakobstad.
Backlund har mött både unga och vuxna som kämpar med beroendeproblematik.
– Jag tycker det är viktigt att den som är i behov av hjälp får tala sitt eget modersmål. Det handlar om trauman och dåligt mående, och hjälplöshet när en person kommer till insikt om att hen behöver hjälp med sitt missbruk. Då är språket jätteviktigt, säger Backlund.
Backlund säger att hon är rädd för att personer som kämpar med beroende till och med avstår från att söka hjälp om den inte erbjuds på modersmålet.
– Det är så många känslor inblandade när man söker hjälp, man vill ju bli förstådd. Jag har själv erfarenhet av terapisamtal, och det kan lätt bli fel om man inte kan förmedla sina känslor. Då kan det hända att man blir tyst, och inte berättar allt, säger Backlund.
Köper in dubbelt fler vårddygn än Pixne producerar
Berts-Orre håller med Backlund; det är viktigt att få prata sitt eget språk när man söker hjälp för beroendeproblematik. Det är också viktigt att den som ger det terapeutiska stödet förstår precis varenda nyans i språket som klienten talar.
Berts-Orre är orolig för att den förståelsen inte kan förverkligas om Pixne blir tvåspråkigt. Samtidigt förstår hon problemet med att Österbottens välfärdsområde inte i dag har något behandlingshem som jobbar på finska.
– Därför har vi i personalen gjort ett förslag som inte egentligen har blivit så väl mottaget. Om Pixne blir tvåspråkigt behöver det i så fall finnas två skilda enheter, där man uppnår synergier genom gemensamma administrativa utrymmen, säger Berts-Orre.
Problemet är att fastigheten där Pixnekliniken finns endast har rum för åtta klienter, trots att fyra klienter delar rum.
I dagsläget köper Österbottens välfärdsområdet 3 000 vårddygn vid finskspråkiga behandlingshem varje år, samtidigt som Pixne i medeltal har en beläggning på ungefär 60 procent och producerar 1 500 vårddygn.
– I de här 3 000 vårddygnen gömmer det sig tvåspråkiga personer. Vi kan väl inte tro att finskspråkiga i Österbotten har dubbelt mera beroendeproblem än de svenskspråkiga, som dessutom är fler till antalet, säger Berts-Orre.
Strävar efter att minska köptjänsterna
Hyvärinen säger välfärdsområdets strategi är att minska köptjänsterna, och detta är en orsak till förslaget. I slutänden är det välfärdsområdets styrelse som tar beslutet.
– Om styrelsen besluter att göra Pixnekliniken tvåspråkig skulle det innebära en utveckling till en tvåspråkig enhet. Det skulle vara just som Camilla säger, att vi måste reda ut hur man arrangerar servicen om det går så, även när det gäller utrymmena, säger Hyvärinen.
Bystedt säger att Österbottens välfärdsområde strävar efter att producera service själv, och att det är det här som tjänstemännen har tagit fasta på i sitt förslag.
– När det gäller Pixnekliniken har mitt partis grupp ännu inte tagit ställning till frågan. Vi har sett beredningen och vi ska också besöka Pixnekliniken, säger Bystedt.
Bystedt säger att han personligen stöder en svensk domän när det gäller den här typen av vård. Det är väldigt viktigt att vårda folk på sitt eget modersmål.
– Men jag tycker ändå inte att att våra tankar går så långt ifrån varandra. Jag anser också att man borde dela upp vården i två avdelningar om vi tar beslut om en tvåspråkig lösning, säger Bystedt.
Bystedt säger att forskningen inte stöder vården av missbruk på två språk, utan på det egna modersmålet.
– Det är ju också väldigt viktigt att vi får ett gott resultat av den vård vi erbjuder, säger Bystedt.
Pixne tar emot alla som pratar svenska
Pixnekliniken vårdar sina klienter enligt tolvstegsprogrammet, liksom också de behandlingshem som Österbottens välfärdsområde köper vårdplatser av. Enda skillnaden är att all personal vid Pixnekliniken inte har en egen bakgrund av missbruk, vilket personalen på Minnesota- och Myllyhoitoenheterna har.
– På Pixnekliniken har vi tagit emot alla som vill ha svenskspråkig vård. Vi har alltid också tagit emot tvåspråkiga. Men det har blivit en sak man hänvisat till när man nu hellre köper platser utanför välfärdsområdet istället för att remittera patienter till oss, säger Berts-Orre.
Berts-Orre säger att klienterna vittnar om att de fått stå på sig för att få komma till Pixnekliniken.
Hyvärinen säger att det inte finns några direktiv om att inte välja Pixnekliniken.
– Jag väljer bara Pixnekliniken för svensk- och tvåspråkiga klienter, om jag får bestämma det. Den här processen hör hemma under socialvårdslagen. Det är inte vi tjänstemän som tar beslutet om var klienterna placeras, säger Hyvärinen.
Hyvärinen delar åsikten att språket är det centrala i terapisamtal och rehabilitering. Det blir en utmaning om man gör Pixnekliniken tvåspråkig. Därför handlar det om ett utvecklingsarbete – inte att man startar på två språk den första januari nästa år.
Pixne är inte längre hela Svenskfinlands behandlingshem
Pixnekliniken har varit verksam sedan 1987. Kliniken har varit hela Svenskfinlands, och även Ålands, behandlingshem. Under senare år har beläggningen varit lägre än tidigare, säger Rainer Bystedt.
– Det är en väldigt sårbar siffra när antalet platser är så få som åtta. Det är klart att Pixne får ögonen på sig ganska snabbt, också i tjänstemannaled, när man hela tiden jagar kostnader, säger Bystedt.
Tidigare var upptagningsområdet mycket större, i princip hela Svenskfinland. Det här är en fråga som Bystedt aktualiserat när han mött andra vårdpolitiker i Svenskfinland. Bland annat har han diskuterat ärendet med åbolänningar.
– På så sätt har vi också fått igång diskussionen mellan olika vårdområden. Jag tror inte att någon tjänsteman tagit beslut om att inte anlita Pixne, utan att vårdområdena per automatik blivit gränsen. Det här tycker jag att vi måste luckra upp och samla klienter från hela Svenskfinland, för finlandssvenskarna är så få, säger Bystedt.
Styrelsen för Österbottens välfärdsområde fattar beslutet om huruvida Pixnekliniken ska bli tvåspråkig på sitt möte 25 november.