BUKAREST, RUMÄNIEN
Det återkommande temat i de diskussioner jag har fört med rumäner här i Bukarest under veckoslutet är att presidentvalet borde handla om något konkret. Till exempel ekonomin, eller sociala frågor som vården och utbildningen.
Rumänien är fortfarande ett av EU:s fattigaste länder och klyftorna mellan fattiga och rika är stora. Presidenten här har mandat att engagera sig i sociala frågor.
Dessutom ordnas det parlamentsval i Rumänien om en vecka, den 1 december, vilket gör presidentvalet viktigare än vanligt.
Men konkreta och trovärdiga politiska program har lyst med sin frånvaro i valkampanjerna. I stället har retoriken varit polariserande.
Mainstreampartierna varnar för de auktoritära partierna på ytterhögern, som växer i popularitet. Och ytterhögern beskyller de traditionella maktpartierna för att vara korrupta. Vilket är sant.
Missnöjet med korruptionen och politikernas ovilja att göra vad många skulle beskriva som ett seriöst jobb är uppenbart.
Så här lät det i går, lördagen den 23 november, när Rumäniens public service-bolag TVR besökte staden Buzău i östra delen av landet.
– Presidenten borde bry sig mer om folket än om sina egna fickor, han borde skapa fler jobb, höja lönerna. Vi lever på eländiga löner jämfört med politikernas, säger en ung, icke-namngiven kvinna.
Vad väntar du dig av nästa president?, frågar reportern av en tonårsflicka.
– Ärligt talat, något som inte har gjorts förut, rättvisa.
En man uttrycker sig i samma banor.
– Ingen president har gjort något av värde. Inrikes borde de, tillsammans med regeringen, bry sig mer om folkets öde. De borde sträva efter att höja levnadsstandarden och så att vi verkligen blir det europeiska land som vi hoppades på när vi gick med i EU.
I byn Tizau utanför Buzău är missnöjet lika stort, bekräftar en kvinna.
– Vi vill alla ha det bättre, tyvärr ser vi inte mycket gott dessa dagar. Vi är ett land som inte kämpar för våra medborgare, det är som om vi inte bryr oss.
Premiärministern är ändå favorit
Valets största favorit är, trots all kritik, den sittande premiärministern Marcel Ciolacu. Han har ett opinionsstöd på cirka 25 procent av rösterna, vilket är betydligt lägre än favoriten brukar ha.
Ciolacu hör till Socialdemokratiska partiet, som har vunnit nästan alla parlamentsval de senaste 30 åren. I presidentvalen brukar partiets kandidat bli tvåa.
Inte helt överraskande uppfattar många av hans väljare att han står för stabilitet.
Jag kommer till er med en plan för Rumänien, jag kommer också med en politisk övertygelse, och framför allt kommer jag med ett moraliskt åtagande
Marcel Ciolacu i samband med att han meddelade att han ställer upp i presidentvalet
För många andra rumäner representerar Ciolacu snarare en stabil politisk korruption. Redan 2008 utreddes han för en korruptionsskandal i samband med ett byggprojekt i Buzău.
Han blev aldrig åtalad för korruptionsbrott, men skandalerna har följt honom sedan dess.
Ytterhögerns Simion mer populist än ideolog
Rumänien har flera värdekonservativa partier varav två har starka kandidater i presidentvalet.
Av dem är den 38-åriga George Simion från högerradikala Alliansen för rumänsk enhet (AUR) den som nu ser ut att gå till valets andra omgång.
Simion var med och grundade det nationalistiska partiet för fem år sedan. Redan i parlamentsvalet 2020 fick det 10 procent av rösterna. Nu väntas han få närmare 20 procent av rösterna i presidentvalet.
Partiet kombinerar gamla högerextrema ideologier från Rumäniens historia med modern populism. Simion anses själv snarare vara en opportunist än ultranationalist.
Jag kommer att vara presidenten som lyssnar på dig och jag kommer att vara presidenten som kämpar för dig
George Simion tillkännagav sin kanditatur redan i maj 2024
Simion har byggt sin valkampanj på det utbredda missnöjet mot etablissemanget. Han sprider också medvetet sådan desinformation som speglar Kremls budskap.
Simion är känd för uppseendeväckande uttalanden. Enligt Politico har han till exempel sagt att Förintelsen är ”en liten fråga” som barn inte behöver lära sig om i skolan.
Det nya mittenhögerpartiet är kanske seriöst
Valets stora förlorare blir Nationalliberala partiet (PNL), det traditionella högerliberala partiet i Rumänien. Det är den sittande presidentens parti. Klaus Iohannis har varit president sedan 2014.
Men Iohannis och PNL förknippas allmänt för samma institutionaliserade korruption som Socialdemokraterna beskylls för.
Nu ser det ut som om många av partiets väljare har hittat ett nytt centerhögerparti att lägga sina förhoppningar på.
Unionen Rädda Rumänien (USR) har sedan den bildades 2016 uttryckligen arbetat för att bekämpa korruptionen.
Partiets kandidat Elena Lasconi har i opinionsundersökningarna gått starkt framåt och ser ut att kunna hota Simion om andra platsen.
Om jag blir Rumäniens president blir jag folkets president – jag kommer alltid att vara en del av folket och inte bara sitta i en gyllene bur
Elena Lasconi
I utrikes- och säkerhetsfrågor förblir det stabilt
Rumänien ligger strategiskt viktigt vid Svarta havet, granne med Ukraina. De har en över 600 kilometer lång gräns. Det här gör landet oerhört viktigt både för Nato och EU.
Militärflygbasen Mihail Kogălniceanu vid Svarta havet håller som bäst på att utvidgas. Enligt planerna ska 10 000 Natotrupper med familjer vara placerade där när byggarbetena är klara på 2030-talet.
Samtidigt går en stor del av den humanitära hjälpen till Ukraina genom Rumänien.
Ingenting tyder på att någon av presidentkandidaterna har ambitioner att förändra något i samarbetet med Nato och EU i säkerhetsfrågor. Möjligen med ett undantag.
Ytterhögerns George Simion säger att han stöder Donald Trumps idé att öppna upp för fredsförhandlingar i Ukraina.
Å andra sidan ser också de andra kandidaterna USA som Rumäniens klart viktigaste allierade. Det är inte troligt att någon av dem vågar säga emot Trump.