Mer pengar direkt till barn och unga, mindre understöd till idrottsföreningarna. Det är kärnan i Åbo stads reform av stödsystemet till barn- och ungdomsidrott. Det nya systemet införs den 1 januari 2025.
Beslutet att förnya stödsystemet i Åbo var enhälligt när stadsfullmäktige behandlade frågan i december 2022. Politikerna hoppas att pengarna som riktas till barn och unga i form av en så kallad hobbysedel ska fungera som uppmuntran och möjliggöra att alla har råd med en hobby.
– Med det här försöker vi nå de barn som inte har en möjlighet att delta i ledd verksamhet, säger Nicke Wulff som är ledamot för Svenska folkpartiet i Åbo stadsfullmäktige och suppleant i stadens idrottsnämnd.
Vid centralorganisationen Finlands Svenska Idrott applåderar generalsekreteraren Henrika Backlund Åbo stads initiativ.
– Initiativet är mycket bra. Under de senaste tio åren har kostnaderna för barns idrottshobbyer skjutit i höjden i Finland och ingen har riktigt kunnat stanna den utvecklingen. Någon intervention måste alltså göras från statens eller kommunens håll, säger Backlund.
Backlund tillägger ändå att inte ens en helt gratis hobby räcker för att locka barn och unga till att börja med motionsverksamhet.
– Man har konstaterat att det krävs insatser på många olika fronter för att nå den här passiva gruppen barn. Det räcker inte bara med att ge en möjlighet att delta i en verksamhet utan det behövs ganska personlig handledning och till och med uppsökande verksamhet där man erbjuder stöd till exempel i att ta sig till idrottsplatsen.
Stora höjningar i medlemsavgifterna
I samma veva som Åbo stad inför en hobbysedel för barn och unga kapar staden i sina direkta verksamhetsbidrag till juniorverksamhet vid idrottsföreningar.
Dessutom börjar staden uppbära hyra för kommunala idrottsanläggningar även när de används för junioridrott. Hittills har juniorverksamhet vid stadens idrottsanläggningar varit gratis för föreningarna.
Flera Åboföreningar har nu beslutat att höja sina medlems- och träningsavgifter för att kunna täcka ens en del av de ökade hyresutgifterna.
Å andra sidan finns det också föreningar som redan i nuläget har verksamhet i privata idrottsanläggningar och som därmed är vana vid att betala hyra. Grenar som längdåkning och orientering kan å sin sida utnyttja allmänna områden utomhus som inte kostar något alls.
För idrottsföreningen Åbo IFK är införandet av hyror vid kommunala idrottsanläggningar ett enormt bakslag.
– Vi måste ju fråga oss vem det är som i slutändan betalar för det här, och det är tyvärr familjerna. De flesta föreningar är allmännyttiga föreningar, vilket betyder att vi ska göra ungefär ett nollresultat. Vi har inte massor med pengar i kassan som vi bara kan slänga in. Vi har blivit tvungna att höja rejält, säger Åbo IFK:s verksamhetsledare Lena Hindström-Pesu.
Vissa barn kan täcka höjningen helt eller delvis med sin hobbysedel men ju mer barnet eller den unga idrottar, desto större blir smällen i form av höjda medlems- och träningsavgifter.
I en insändare i Turun Sanomat skriver simföreningen Åbo Simnings ordförande Jarno Pihlava att de barn som idrottar aktivt är offer för stadens reform. Enligt Pihlava gör staden ett medvetet val att satsa på hobbyverksamhet med låg tröskel på bekostnad av de barn och unga som vill satsa mer på idrotten.
Nicke Wulff säger att Pihlava har helt rätt i sin tolkning.
– Det här är en värderingsfråga och det är ett värderingsbeslut som vi fattat.
Åbos nya modell för att stödja hobbyverksamhet för barn och unga var temat för Slaget efter tolv den 21 november 2024. Lyssna på debatten på Yle Arenan via länken i artikeln och berätta vad du tycker i frågan i artikelns kommentarsfält.