De två datakablar som förra helgen skadades i Östersjön, den ena mellan Finland och Tyskland och den andra mellan Sverige och Litauen, väcker fler frågor än svar – precis som det brukar vara med hybridkrigföring.
Kablarna skadades under natten mellan söndag och måndag. På måndag inleddes den stora Natoövningen Freezing Winds 24 i Östersjön.
Se en poäng där, den som vill.
Havsbottnen i Östersjön är sårbar, med mycket kablar för till exempel datatrafik, stora obevakade områden och en livlig trafik. Av Natoländerna runt Östersjön är det bara Sverige, Polen och Tyskland som har en viss undervattenskapacitet.
Rysslands undervattenskapacitet är däremot god och har alltid varit det. I över tio år har ryssarna kartlagt kablarna på havets botten, så de har bra koll på vad som finns var.
Men hur snabbt vågar man kalla en händelse som de trasiga datakablarna i Östersjön för hybridkrigföring, och hur behöver Nato ta Rysslands undervattenskapacitet i beaktande i framtiden? Det diskuterar Anna Wieslander, Nordeuropadirektör på tankesmedjan Atlantic Council om tillsammans med programledare Alexander Beijar i dagens avsnitt av Nyhetspodden.
