Vi är inne i en av de livligaste konsumtionssäsongerna. För tillfället pågår Black Week, som kulminerar i Black Friday och som sedan sömlöst går in i julhandeln.
Just denna vecka brukar, förutom att sporra folk till konsumtion, även sätta igång diskussioner kring vår konsumtion.
Dels går hållbarhetsidealen inte ihop med överkonsumtion, dels diskuterar vi att vi måste få igång ekonomin just genom konsumtion. Men hur hänger allt ihop egentligen?
– Det är inte helt lätt att att förstå helheten i våra konsumtionsmönster, inte ens för en forskare, konstaterar forskaren och biträdande professorn Maria Ehrnström-Fuentes vid Hanken.
Erhnström-Fuentes forskar bland annat kring hållbar förändring som börjar på gräsrotsnivå. Om nyttan med konsumtion för samhällsekonomin säger hon att det är viktigt till en viss del, på kort sikt.
– Men om vi fortsätter med en sådan här hysterisk konsumtion kommer det att bli väldigt svårt att leva på den här planeten.
En samhällelig diskussion om hållbarhet efterlyses
Hon lägger ändå inte den största bördan på den enskilda konsumenten när det gäller att få världen att bli mer hållbar.
– Det är svårt som individ att kunna välja rätt överhuvudtaget, och väldigt mycket av det som förstör vår natur stöds också av regeringar och internationella finansieringsfonder. Så det är egentligen inte den enskilda konsumentens ansvar att styra oss bort från det, utan det är en större samhällelig diskussion vi behöver ha.
Däremot säger hon att vi kan påverka när det kommer till det lokala.
– Om vi tittar på lokal konsumtion gör det en jättestor skillnad att vi går till saluhallen, att vi handlar vår mat hos lokala producenter. Det gör en jättestor skillnad för deras existens om vi handlar hos dem eller inte.
En stund kan vi prata om att världen går under och nästa stund sitter vi och klickar hem något jättebilligt erbjudande från nätet
Maria Ehrnström-Fuentes
Den samhälleliga diskussionen kring hållbarhet är enligt Erhnström-Fuentes motsägelsefull.
– En stund kan vi prata om att världen går under och nästa stund sitter vi och klickar hem något jättebilligt erbjudande från nätet.
Bland annat nämner hon att yngre generationer är mycket mera miljömedvetna, men samtidigt också mera konsumtionsdrivna.
Tullar mot kinesiska nätbutiker kan vara bra – men det är komplicerat
Näthandeln har ökat markant de senaste åren och framför allt har kinesiska nätbutiker, som Temu, blivit populära bland finländarna, trots kritik om dålig kvalitet och manipulativa marknadsföringsmetoder. Orsaken är bland annat deras billiga priser.
Det här har bland annat fått EU att planera importtullar för att minska shoppingen vid de kinesiska nätbutikerna. Något som Erhnström-Fuentes tycker är intressant, eftersom tullar inte alls diskuterades förr.
– För tjugo år sedan var tullar ett svärord inom den ekonomiska sfären. Så det är intressant att vi har kommit till den punkten att det nu diskuteras att vi ska ha tullar för att begränsa.
– De jättebilliga varorna driver nog till mera konsumtion och tullar kan vara en bra grej, säger hon.
Hon är ändå skeptisk till hur mycket det kan påverka. Eftersom många företag i Europa ändå har kopplingar till den kinesiska marknaden, och eftersom saker som har ett högre pris också kan ha en stor miljöpåverkan.
– Kanske det är en väg att gå. Jag har svårt att säga hur det ska påverka det stora. Det är så länge sedan vi har haft några tullar egentligen på det sättet, sådana här har väl inte funnits tidigare, konstaterar Erhnström-Fuentes
Nöjsamhet som motvikt
För att stävja våra shoppingbehov tror Ehrnström-Fuentes att vi behöver komma mer i kontakt med naturen. Det fick många göra under pandemin när de tog sig tid bland annat för skogspromenader.
– Det är faktiskt så att den sortens kontext, som det då fanns mera utrymme och tid för, också göder en känsla av nöjsamhet. Det är motvikten till att hela tiden hysteriskt shoppa någonting som vi tror att vi behöver, men egentligen inte behöver.