– Ja, jag tycker att det är rättvist att säga att det multilaterala handelssystemet är i kris.
Det säger Ulrik Vestergaard Knudsen, som är OECD:s vice generalsekreterare.
OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, är en samarbetsorganisation för 38 industriländer. Organisationen främjar utbyte av ekonomisk information och policybeslut.
– Världshandelsorganisationen WTO, som skapades 1995, har aldrig riktigt levererat det som vi hade hoppats på. Det har gått 30 år, men vi har inte haft några stora frihandelsrundor sedan dess.
Enligt Knudsen är det alltså inte bara USA:s nästa president Donald Trump som är ett hot mot den fria världshandeln. Intresset för att utveckla den har hur som helst varit lågt länge.
Trumps protektionism är mer än bara Kina
Donald Trump upplevs hota den globala frihandeln genom att satsa på protektionism. Han vill skydda amerikansk industri mot utländsk konkurrens genom att införa tullar och omförhandla handelsavtal.
Det överlägset största hotet kommer enligt Trump från Kina.
Enligt Trump kommer det här att skapa fler jobb och större välstånd.
Enligt OECD är det här fel sätt att vinna den handelskonflikt som stora delar av amerikanerna upplever att de är i med Kina. Kina är tillräckligt starkt för att klara att förlora andelar på den amerikanska marknaden.
Däremot hotas många andra länders ekonomier av amerikanska handelshinder och motåtgärder, särskilt exportdrivna ekonomier.
Enligt flera miljöorganisationer kan ökad protektionism dessutom skada miljön och klimatet. De menar att internationellt samarbete och innovation är avgörande för att lösa klimatkrisen.
Men det finns också ekonomiska experter som säger att allt frihandelsförespråkarna säger är bakvänt.
Det är frihandeln som har drivit USA och Kina in i ett handelskrig eftersom Peking utnyttjade systemet för egen vinning, säger de.
Och den ekonomiska globaliseringen har lett till större, inte mindre, orättvisor mellan olika regioner i världen. Dessutom har globaliseringen lett till att vi konsumerar mer, vilket är skadligt för klimatet och miljön.
Knudsen: Dags att vara proaktiv
Ulrik Vestergaard Knudsen har varit vice generalsekreterare på OECD sedan 2019 och har en lång karriär inom internationell handel. Redan 1999 skrev han en bok om världshandelsorganisationen WTO.
– Allt fler länder, också på norra halvklotet, har övergett öppna marknader som plan A. Det är ett problem för små öppna ekonomier som de nordiska och de baltiska, säger Knudsen.
Trots att han själv är en stark anhängare av frihandel, inser han att det är dags att tänka om.
Det gäller Estland, Finland, Sverige och hans eget hemland Danmark.
– Länder som är beroende av export har skäl att oroa sig. Det är nu tid att förbereda sig på en förändrad verklighet.
De ekonomiska problem Finland dras med i dag kommer antagligen alltså att fördjupas ytterligare.
EU står inför en osäker framtid
Knudsen betonar att protektionistiska röster också höjs i Bryssel, där frihandelskritiker både till höger och vänster har ökat sitt inflytande. Många anser att den internationella fria marknaden har misslyckats.
Ändå utgår OECD från att en våg av protektionism inte kommer att påverka regionala marknader lika mycket som globala. EU:s inre marknad är ett exempel på hur viktig regional integration kan vara.
OECD uppmanar EU att fortsätta harmonisera sina inre regelverk och förhindra nya tullar mellan medlemsländerna.
Världsbanken varnade ändå i fjol för att riskerna är stora om regioner isolerar sig från global frihandel för att satsa på regionalt samarbete. Den påpekar att vi redan har sett den sortens protektionism misslyckas.
De flesta experter är överens om att det, på kort sikt, är svårt för länder som Finland att värja sig mot protektionismens negativa följder.
På längre sikt kan satsningar på nischbranscher vara ett sätt att hålla exportmarknaden levande. Idén är att satsa på sådana exportprodukter och -tjänster som stora ekonomier har svårt att bli självförsörjande på.
Dessutom är det viktigt att vara tillgänglig digitalt på e-handelsplattformar. Internationell handel kommer inte att upphöra, men företagen måste själva hitta nya kunder.
Men väldigt få av oss jobbar med innovation och produktutveckling. Det bästa vi kan göra är att förbereda oss på svårare tider.
– Om globaliseringen rullas tillbaka kommer det här i Norden och Baltikum samt i små europeiska ekonomier att betyda att vi får högre priser och att vi får mindre välfärd, säger OECD:s Knudsen.
Men kan vi på något sätt säga att protektionism egentligen är bra?
– Nej, du får varken mig eller OECD att säga att protektionism är bra. Men ...
Både frihandel och självförsörjning
– ... vi är mitt i en historisk era där det finns geopolitiska spänningar. Vi ser dem inom det digitala, inom handeln, inom teknologiområdet. Den växande protektionismen är ett symtom på det.
Därför ser inte OECD mer alla handelshinder som negativa.
– Många länder, både i Europa och USA, vill skydda sin nationella säkerhet. Det kan röra sig om livsmedel eller vissa teknologiprodukter. Det är okej, men protektionismen får inte sprida sig till hela systemet.
Knudsen betonar att vi måste hitta en balans.
– Vi som faktiskt tror på handel och öppna marknader måste erkänna att vi inte heller ska vara naiva. Det finns vissa produkter där vi inte kan vara beroende av till exempel Ryssland.
Trots det är han övertygad om frihandelns fördelar.
– Globaliseringen, de öppna marknaderna och den internationella frihandeln som har skapat en bnp-tillväxt på nästan trettio procent på trettio år.
Det är därför viktigt att skydda de öppna marknaderna samtidigt som länder säkerställer sin egen försörjningsförmåga i kritiska sektorer, säger Ulrik Vestergaard Knudsen.
