Kritisk infrastruktur är noggrant utmärkta på sjökartorna. Den som vill orsaka skada åt till exempel datakablar kan exakt kolla upp var någonstans de ligger.
Det har riktats kritik mot att det är så lätt att hitta kablarna. Kabelläggaren och VD för Meri Aura Group Jussi Mälkiä har till exempel undrat om det faktiskt är nödvändigt att de är så noggrant utmärkta. Mälkiä anser också att kablarna borde övervakas bättre och att Finland borde ha bättre beredskap att reparera skador på kablarna.
Heidi Kivekäs är avdelningschef vid styr- och övervakningsavdelningen på transport- och kommunikationsverket Traficoms cybersäkerhetscenter. Så här svarar hon på frågor kring sjökablarna.
Sjökablarna syns på sjökartorna och det finns de som anser att de är för lätta att hitta. Vad tycker ni om det påståendet?
– På sjökartorna syns typen av infrastruktur och plats, men inte vems infrastruktur det är eller vad dess betydelse är. Det här markeras på kartorna för att de som rör sig på havet ska kunna undvika att skada infrastrukturen, exempelvis vid ankring eller fiske.
Skulle det vara möjligt att dessa detaljerade uppgifter inte skulle finnas tillgängliga på sjökartorna?
– Om de inte var markerade så noggrant skulle det bli svårare att undvika dem. Man skulle inte kunna vara säker på att det är tryggt att ankra på en viss plats eller inte, säger Kivekäs.
Har frågan diskuterats på Traficom?
– Ja, det har diskuterats och det finns olika intressen i frågan, både säkerhetssynpunkter från sjökabelägarnas perspektiv och säkerhetssynpunkter från sjöfartens perspektiv, och det handlar om att balansera dessa olika synpunkter.
Kan du berätta hur kablarna övervakas?
– Telekomföretagen övervakar sina egna kablar kontinuerligt, så de märker i sin nätverksövervakning om det uppstår några störningar och de agerar omedelbart för att korrigera eventuella problem.
Har Traficom diskuterat att någon annan övervakning också skulle kunna vara lämplig?
– Ja, det har diskuterats – just det här att det är så stora områden och tusentals kilometer kablar. Det är ganska svårt att vara på plats och övervaka i alla situationer. Men vår uppgift är att vägleda och övervaka telekomföretagens verksamhet, så vi följer kontinuerligt deras kapacitet att övervaka sina egna kablar och deras funktion.
Anser ni att deras övervakning är tillräcklig i nuläget?
– Eftersom de märker alla störningar omedelbart, så är kapaciteten ganska bra.
Möjligt med samarbete mellan Östersjöländerna
Sjökablarna som skadades ska repareras av ett franskt fartyg. Borde Finland ha bättre kapacitet att reparera sjökablar?
– Det finns faktiskt fartyg i Finland och i Östersjöområdet som kan reparera sjökablar, och det finns kompetent personal för att utföra reparationerna. Det beror lite på kabeltypen och hur gammal kabeln är, vilket fartyg som är bäst lämpat för reparationen. Kabelägarna, alltså telekomföretagen, har egna avtal med entreprenörer som reparerar deras kablar.
Så det är inte statens ansvar, utan det är telekomföretagen som sköter reparationerna?
– Varje infrastrukturägare ansvarar för sin egen infrastrukturs funktion och reparation.
Om man tänker på detta ur försörjningsberedskapens perspektiv, skulle det finnas anledning att investera i fartyg för att bättre kunna reparera sjökablar?
– Säkerheten är nog ganska bra, men självklart ur ett försörjningsberedskapsperspektiv är det bättre ju mer kapacitet det finns för reparationer. Det är dock en svår ekvation eftersom det inte finns ett konstant behov av reparationer och att upprätthålla beredskap kostar, så det är också en avvägning.
Har det talats om samarbete med Östersjöländerna?
– Ja, vi har diskuterat med telekomövervakningsmyndigheterna i de nordiska länderna och konstaterat att det finns olika företag i olika länder som erbjuder reparationsservice.