I början av 2023 fick dåvarande styrelseledamot Erja Hirviniemi i Egentliga Tavastlands välfärdsområde besked om att hon inte fick sitta kvar på sin post.
Orsaken var att hon fått en anställning inom välfärdsområdet och därför ansåg fullmäktige att hon inte kunde sitta kvar i styrelsen. En medlem i personalen kan inte bestämma om personalärenden, hette det.
I november slog Tavastehus förvaltningsdomstol fast att välfärdsområdets fullmäktige fattat ett korrekt beslut om att inte låta Hirviniemi sitta kvar i styrelsen.
Beslutet väckte förundrar hos Juhani Lehto, professor emeritus i social- och hälsovårdspolitik och fullmäktigeledamot i Egentliga Tavastlands välfärdsområde.
– Jag diskuterade med flera professorer inom förvaltningsrätt och ingen av dem ansåg att den här tolkningen var korrekt, säger Lehto.
Nu fungerar Lehto som företrädare för Hirviniemi när fallet ska föras vidare till högsta förvaltningsdomstolen.
Önskan om klara beslut
Tavastehus förvaltningsdomstol var den första domstolen att behandla ett ärende av det här slaget och enligt Lehto finns det från välfärdsområdets styrelse en önskan om att få ett klart beslut.
– Eftersom det här ändå är en nationell fråga som har diskuteras flitigt i flera välfärdsområden känns det ganska naturligt att föra ärendet till högsta förvaltningsdomstolen för att få ett entydigt beslut, säger Lehto.
Ingen stor påverkan på valet
Om ärendet tas upp i i högsta förvaltningsdomstolen kan processen gå över välfärdsområdesvalet i april 2025.
Lehto tror ändå inte att intresset för att ställa upp i valet kommer minska nämnvärt på grund av oklarheterna kring vilka som får sitta i styrelsen.
– Det här kan till en viss del påverka mängden kandidater som inte bara nöjer sig med att bli invalda i fullmäktige, utan vill sitta i välfärdsområdets styrelse, säger Lehto.
I stället tror Lehto att välfärdsområdens sparprogram kan vara en större faktor till att färre känner sig motiverade till att ställa upp i välfärdsområdesvalet.