Växthusen är stora energibovar då de behöver mycket värme och energi på vintern för att det ska gå att producera mat i dem.
Men utvecklingen går framåt och den senaste innovationen är ett avfuktningssystem som sparar värme, el och vatten.
Växthusproducenten Patrik Sigg i Närpes är en av dem som skaffat systemet.
– När man en gång har börjat med energioptimering är det nästan som en sjukdom. Man vill ta följande steg och få det mer effektivt.
Tidigare har Sigg redan bytt ut all belysning mot mer energisnåla ledlampor och ingreppen för att optimera energianvändningen har gett resultat.
Elförbrukningen har minskat med cirka 40 procent, värmeenergianvändningen med kring 50 procent och vattenförbrukningen med 25 procent.
– När vi tar vatten från luften ger det oss cirka hundra kubikmeter vatten per dag. Det är stora mängder vi tar från odlingsluften.
När man en gång har börjat med energioptimering är det nästan som en sjukdom
Behöver inte ventilera
Totalt har Sigg lagt in 64 avfuktningsapparater i sina växthus. Det är ungefär en apparat per tusen kvadrat odlingsareal.
– Vi har kört dem sedan vecka två. Det är ”learning by doing”, för det slog om odlingssystemet helt. Det blev som att börja om från ruta ett igen.
Fukten som plantorna avger sugs in i avfuktningsapparaterna, där den kondenseras. Den varma torra luften sprids ut tillbaka till växthuset, medan fukten rinner ut som vatten tillbaka i odlingsrännan.
Innan Sigg tog i bruk avfuktningsapparaterna måste fukten avlägsnas genom ventilationsluckor i taket. Men med fukten försvann också värme.
– I normala fall är ventilationen nu helt stängd, så det är som ett slutet växthus.
Nyttodjuren gynnas också
I och med att luften i växthusen är torrare har mögelangreppen på plantorna också minimerats.
– Tidigare var det ett större sjukdomstryck. Innan apparaterna kom in fanns det en del mögel på plantorna, men eftersom vi har bättre luftcirkulation och torrare luft har vi inget mögel på tomatstammarna, säger Patrik Sigg.
Utan mögel kan de också spara blasten från plantorna. Tidigare sopades det bort varje vecka.
– Det är för att de biologiska djuren, som vi sätter ut i odlingen, ska flyga tillbaka till plantan. Det blir också en besparing.
– Inuti blastavfallet lever det en massa nyttodjur som vi väldigt gärna vill ha in tillbaka till plantorna.
Men det har varit en stor satsning för att åstadkomma allt det här. Den totala kostnaden för avfuktningssystemet blev dryga 2,4 miljoner euro.
En investering som enligt Sigg ändå betalar sig tillbaka i längden.
– Jo, absolut.