År 1990 skrev Nelia Eremenkos fotbollsspelande man Alexei på ett kontrakt med Jakobstadsföreningen Jaro och familjen flyttade från dåvarande Sovjetunionen till Finland.
De tre sönerna har framgångsrikt gått i pappas fotspår men inte utan att ge mamma gråa hår. I ett dopningstest år 2016 testade mellansonen Roman positivt för kokain.
– Det var en ganska stor chock för alla, men som mamma måste jag alltid stå bakom min son. Hemma kan jag vara hård, men utåt står jag alltid på deras sida, säger Nelia i Sportliv.
Nelia och Alexei Eremenko har bägge fyllt sextio i år och har bott i Finland under större delen av sina liv. Familjens hemspråk är ryska, men sinsemellan pratar sönerna Jakobstadsdialekt.
Trots det har de rasistiska tillropen från läktarplats runtom i Finland blivit allt vanligare. Inte på hemmaplan i Jakobstad, men nog borta.
– Sergei är född i Finland men på grund av det ryska efternamnet får också han utstå rasistiska kommentarer.
Medan männen i familjen ägnat sina liv åt fotboll har Nelias liv genomsyrats av redskapsgymnastik. Under sina 35 år i Finland har hon verkat som tränare för hundratals gymnaster i Jakobstadsnejden.
För två år sen drabbades hon av bukspottkörtelcancer, men efter att ha blivit friskförklarad för ett år sen fortsätter hon undervisa sju dagar i veckan.
– Tänk vilket rikt liv jag har levt!
Se Sportlivs reportage om Nelia Eremenko genom att klicka på artikelns huvudbild.