Det är med djupa brösttoner som samtliga partier i opposition det senaste året har beskyllt regeringen för att hunsa folket med sina nedskärningar.
Lika hårt har regeringen ropat tillbaka: ni presenterar inga alternativ, ni säger bara nej till alla våra förslag.
När budgetalternativen nu har presenterats är det ändå så man undrar var alla påstått enorma meningsskiljaktigheter finns.
Alla vill minska på statsskulden lika mycket.
Ingen presenterar trovärdiga lösningar för vårdens ekonomiska kris.
Men mest förvånande är att flera av regeringen Orpos hårt kritiserade balanseringsåtgärder finns med också i det största oppositionspartiet SDP:s alternativa budget.
Också SDP skär i socialskyddet och höjer momsen
SDP har den här gången gjort ett klart ambitiöst budgetalternativ, luntan där det presenteras är 95 sidor lång.
Pärmen illustreras med rubrikordet ”Kursändring” och blå pilar som pekar mot högre arbetslöshet och sämre service, medan röda pilar pekar mot starkare sysselsättning och bättre tillgång till vård.
Men siffermässigt motsvarar inte SDP:s budgetförslag de djupa brösttonerna vi hört i plenisalen.
Momshöjningen som partiet kritiserat så hårt finns till stor del kvar i SDP:s budget, med några tillämpningar. Nedskärningarna i bostadsbidrag och arbetslöshetsersättning som målats upp som rena giftet är bara något lindrigare.
Största skillnaden: synen på beskattning
Visst finns det förstås avgörande skillnader mellan statsministerpartiets och oppositionsledarens budgetpolitik. De största förändringarna i SDP:s alternativ gäller beskattningen, där skattesänkningar ska gå till låginkomsttagare, skatteökningar till rika.
På skattefronten är SDP inte ensamma, också Vänsterförbundet och De Gröna vill ta mer från rika och ge mer åt fattiga.
Centern vill mest ge åt Östra Finland, där de vill se skattelättnader för att få fart på tillväxten.
Bara Vänsterförbundet tänker radikalt annorlunda
Centern inleder sin pressträff dramatiskt med att gruppordförande Antti Kurvinen kastar både en sax och en Riikka Purra-skärbräda i ett hörn, men inte heller Centern slopar hela momshöjningen eller alla nedskärningar i socialskyddet.
De Gröna vill visserligen ta tillbaka nedskärningarna i bostadstillägget, men också för dem är största delen av momshöjningen okej.
Det är bara Vänsterförbundets budgetalternativ som ideologiskt skiljer sig radikalt från regeringens. VF vill inte alls skära i den sociala tryggheten, och de vill också ta tillbaka momshöjningen helt och hållet. En miljard ska de i stället hitta genom en miljonärsskatt.
Dörren öppet för blårött samarbete?
Årets skuggbudgetar är ett symtom på den splittrade oppositionen och på att opinionssiffrorna inte ger grönvänstern stöd nog att bilda regering själv. Centern och i viss mån också De Gröna har i sina utspel det senaste året sneglat högerut, och också SDP är tvungna att lämna dörren öppen för blårött samarbete.
Kanske är det inte otänkbart. Politik är förstås mycket mer än budgetbeslut, men i fråga om just budgetansvar är det säkert skönt att ibland få turas om.
Om SDP vid nästa riksdagsval blir statsministerparti och på nytt får ansvar för att balansera statskassan så sitter de bekvämt: regeringen Orpo har gjort nedskärningar de själva inte kunde ha drivit igenom med sina väljare i behåll.
Men flera av de nedskärningar SDP så starkt kritiserat är inte alls sådana som de själva skulle ta tillbaka om de återfick makten. Det visar dagens budgetalternativ tydligt.
Marianne Sundholm har jobbat som politikreporter på Svenska Yle i många år och har en bred kompetens inom området. Hon rör sig regelbundet i riksdagen och delar med sig av erfarenheter och analyser i podden Politiken.