USA:s tillträdande president Donald Trump hotar med att inleda sitt presidentskap med ett massivt handelskrig.
I måndags hotade han med att lägga en ny tull på 25 procent på alla produkter som kommer från Mexiko och Kanada, och en extra tull på 10 procent på varor tillverkade i Kina.
Trump sa att höjningarna sker under den första dagen då hans administration tillträder – och att det är en motåtgärd mot illegal immigration och droger som kommer över gränsen.
För mig är det vackraste ordet i ordboken tariff. Och det är mitt favoritord
Donald Trump i en intervju på Economic Club of Chicago i oktober
Tullavgifterna, de så kallade tarifferna, ska enligt Trump straffa andra länder för orättvisa handelsmetoder, förhindra amerikanska företag att flytta utomlands och håva in miljarder dollar som ska minska det federala underskottet.
Han vill också att amerikansk tillverkning uppmuntras.
Trump nämner inte negativa effekter som handelstullar kan ha på amerikanska företag och konsumenter. Han ignorerar bland annat det faktum att tariffer höjer priserna på varor.
”Familjernas årliga kostnader kommer att öka”
Flera studier har funnit att höjda avgifter för importvaror från Kina skulle höja kostnaderna för den genomsnittliga medelklassfamiljen i USA, rapporterar CNN.
Trump har felaktigt hävdat att det är andra länder som betalar tullarna. I verkligheten betalas tariffen av det USA-baserade företag som importerar varan – och i det långa loppet ofta av konsumenterna.
Utredningar har också visat att amerikaner bar nästan hela kostnaden för Trumps tidigare tullar på kinesiska produkter. Tullarna gällde kinesiska basebollhattar, resväskor, cyklar, tv-apparater och sneakers. Trumptullar drabbar även utländskt stål, aluminium, tvättmaskiner och solpaneler.
Bidens administration har hållit kvar de flesta av dessa tariffer, och till och med höjt en del.
”Amerikanerna konsumerar väldigt mycket”
Aktias chefsekonom Lasse Corin säger att han inte tror att Donald Trump kommer att lyckas med sitt försök att ”bestraffa andra länder för orättvisa handelsmetoder”.
– Trump ser det som ett problem att USA köper mer från utlandet än vad USA säljer till utlandet, och då blir det ett underskott i handelsbalansen och bytesbalansen. Men saken är ju den att amerikanerna i snitt konsumerar så väldigt mycket, och därför uppstår det ett underskott.
– En betydande del av det som amerikaner konsumerar produceras utomlands, och varorna blir direkt dyrare om det införs tariffer på dem, säger Lasse Corin.
Om företagen själva sänker sina priser minskar företagets egna marginaler.
Trump vill att utländska företag flyttar produktion till USA
Lasse Corin konstaterar att Trump önskar att tariffer ska göra utländska varor så dyra att företag tvingas flytta sin produktion till exempel från Kanada eller från Mexiko in i USA. Det skulle enligt Trump ge fler arbetsplatser och mer skatteintäkter.
– Men om det faktiskt skulle vara förmånligt att ha produktion i USA så skulle de här företagen redan vara där. Det är ett faktum att det är så pass dyrt så de är inte där.
Enligt Corin kan man också fråga sig om det över huvudtaget längre finns kapacitet i USA.
– De har en stark arbetsmarknad och väldigt låg arbetslöshet. Immigranter har en stor betydelse för arbetskraften i USA – men Trump önskar bli av med olaglig immigration.
I dag är 97 procent av de kläder och skor som säljs i USA importerade. Att återställa den produktionen skulle vara svårt. Inhemska kläd- och skofabriker har otroligt svårt att hitta arbetare. Inget material för en sko eller en skjorta görs här längre. Om man ska tillverka här kommer man att importera material som behövs för att göra skon eller skjortan
Nate Herman från skosammanslutningen AAFA till The Guardian
Corin konstaterar att han ser få ljusglimtar i den retorik och politik som Trump vill bedriva, men att man ändå kan fråga sig om all handel är rättvis. Spelar alla enligt samma regler?
– Om man tänker på USA, Kanada och Mexiko så ser jag inte så mycket orättvisa i handeln. Men om man tänker på Kina så vet vi att staten subventionerar väldigt mycket industrier i Kina. Så i fråga om relationen till Kina kan Trump nog ha helt rätt i vissa saker. Till exempel att det är ju olagligt att staten subventionerar företag för mycket.
”Trump förändrade diskussionen om frihandel”
Lasse Corin påpekar att det som Trump åstadkom under sin första presidentperiod var att hela diskussionen kring frihandel ändrades.
– Det ses som mycket mer acceptabelt nu för tiden att ta i bruk tariffer. Det är något som inte ens skulle ha kommit på tal för till exempel 15 år sedan.
– Å andra sidan finns det i det stora hela inte riktigt någon som skulle bli en klar vinnare i det tariffsystem som Trump vill införa.
Trump vill sänka inkomstskatten
– Det är den amerikanska staten som lägger tariffer på importen och som tar in importpengarna. Frågan är sedan vad administrationen vill göra med dem. De har bollat med tanken att sänka inkomstskatten för löntagarna och ersätta skatteintäktsbortfallet med tariffintäkterna.
Corin påpekar att om man ser till ekonomin som helhet så är den mycket mer komplex än bara en enkel fördelning mellan inkomstskatt och handelstullar.
Enligt Trump kommer USA att tjäna ”avsevärt mera pengar” och därför kunna påbörja en massiv skuldminskning.
Kommittén för en ansvarsfull federal budget uppskattade dock i oktober att Trumps tariffplaner inte skulle generera tillräckligt med intäkter för att betala för hans utgiftsförslag. Enligt den bedömningen kommer USA:s statsskuld att öka.
Experternas retorik är mjukare
Trump har utnämnt en rad personer till viktiga ekonomiska positioner, och de är mer försiktiga.
– Retoriken är lite mjukare bland de ekonomiexperterna som Trump har utnämnt. De stöder visserligen tarifftanken men kanske inte lika starkt. De anser att man kan ta ”lite” i bruk tariffer och sedan tittar man hur det påverkar ekonomin, säger Lasse Corin.