En liten radar i cellens tak sänder ut vågor som studsar tillbaka till sensorn från fången. På så vis kontrollerar sensorn att personen i cellen andas och att hjärtat slår.
Larmsystemet Elocare, utvecklat av det norska företaget Elotec, har nu testats i Karleby polisstations häkte i drygt två år. Utöver det har systemet använts drygt ett år i Mariehamn och används också på tre av Viking Lines fartyg.
I systemets hemland Norge används det i betydligt större utsträckning.
– Det har installerats eller installeras som bäst på tio fängelser i Norge och på sex polishäkten. Det togs först i bruk här på tre häkten, och utvidgades sedan till flera häkten och till fängelserna, säger Martin Folkvord, journalist på den norska tidningen VG.
VG rapporterade under hösten om att larmet tagits ur bruk på åtminstone två fängelser på grund av falska larm.
– Det har varit flera hundra falska larm, bland annat från tomma celler. Vid ett tillfälle hade larmet gått i en cell där fången var suicidal. När vakterna kom fram visade det sig att fången hade allt bra, säger Folkvord.
Elocare larmade inte om självmord
På Froland fengsel hösten 2023 hände däremot det motsatta: en fånge dog i en cell utan att Elocares larm gick.
– Enligt kriminalvården så var inte den funktionen påslagen i fängelserna som varslar om dödsfall där fången rör sig tills hen slutar andas. Men de anställda trodde att ett larm skulle gå om han försökte ta sitt liv, säger Folkvord.
Han förklarar att larmet endast skulle ha gått om fångens andningsfrekvens hade sjunkit sakta.
– Efter vår nyhet visade det sig att flera anställda och deras fackliga företrädare inte visste om systemets begränsningar på fängelser. De förstod det först efter vår nyhet, säger Folkvord.
Inga beslut om bredare användning finns, säger Polisstyrelsen
De norska omständigheterna och larmets pilotprojekt i Karleby går inte att jämföra, skriver Gun Sundqvist på Österbottens polisinrättning till Svenska Yle.
”Vi har erfarenhet av att systemet har registrerat felaktiga alarm, det vill säga att larm har utlösts utan giltig orsak. Nödvändiga justeringar har gjorts efter hand, inklusive en sänkning av larmtröskelns känslighet. Trots dessa åtgärder förekommer ibland fortfarande felaktiga larm, om än i mindre omfattning än tidigare”, skriver Sundqvist.
Under tiden då Elocare prövats i Karleby har det inte skett några situationer där någon skulle ha varit i livsfara.
”Vi kan alltså inte säga hur systemet fungerar i en dylik situation. Elocare-systemet kan ses som ett bra tekniskt komplement, men ersätter under inga omständigheter väktarnas egna, grundläggande arbete”, skriver Sundqvist.
Pilotprojektet i Karleby fortsätter och har inget slutdatum. Polisinrättningen i Österbotten har rapporterat om sina erfarenheter till Polisstyrelsen, som beslutar om polisen tänker ta Elocare i bruk i bredare utsträckning.
Det har inte förekommit ”falska” indikationer
Fredrik Nymo, Elotec i Norge
Inget beslut kring det finns ännu, skriver Konsta Arvelin på Polisstyrelsen till Svenska Yle.
”Utifrån Österbottens polisinrättnings erfarenheter har systemet goda och dåliga sidor”, skriver han.
Polisstyrelsen ser ingen större orsak till oro ifråga om dylika system.
”Vi vet om deras styrkor och svagheter, och därmed ser vi inte på dem som något annat än hjälpmedel”, skriver Arvelin.
”En del fel larm”, säger polisen på Åland
Polisstationen i Mariehamn har sammanlagt sju celler, och Elocare används i samtliga, berättar överkommissarie Benjamin Fellman. Systemet har använts på Åland i snart ett och ett halvt år.
Han har inte hört om problemen med de falska larmen i Norge.
– Utrustningen är lärande vartefter, olika rum kan ha olika vinklar som påverkar hur det fungerar. I början hade vi en hel del fel larm, så att det larmade då det inte var någon fara.
Fellman säger att de kalibrerat systemet efter det, och att tillverkaren också sagt till dem att systemet ska fungera just så.
– Justerar man sensorerna blir de mer och mer heltäckande och effektiva.
Fellman säger att de varit väldigt nöjda med larmet, men tillägger att det inte ska ersätta normal övervakning. På Åland har de inte stött på att larmet inte gått då det funnits en farlig situation.
– Men å andra sidan är sådana situationer väldigt ovanliga. Det är mycket möjligt att det inte funnits några sedan vi tog i bruk systemet.
Inga falska larm till sjöss
Elocare har använts i häktet på Viking Cinderella i fyra månader. Resultaten har varit goda, så under hösten installerades Elocare även på fartygen Grace och Glory, och efter årsskiftet installeras larmet på XPRS och Gabriella, berättar Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör på Viking Line.
– Vi har inte haft liknande falska larm som du beskriver. Antalet personer som varit i förvaringscellerna har också halverats jämfört med ifjol, så vi talar inte om stora mängder, säger Boijer-Svahnström, och tillägger att de haft i snitt fyra personer i förvar i månaden.
Viking Line har varit nöjda med kommunikationen med tillverkaren Elotec.
– Vi har haft en dialog med dem och vi tycker att det här är bra teknik som kan stödja oss i vårt arbete.
Elotec: ”Fungerar till 99,9 procent bra hela tiden”
Peter Kvis är vd för Elotecs finska avdelning. Han betonar att de inte tillverkar systemet, utan att det tillverkas i Norge.
– Uppdateringar på programmet kommer hela tiden. Första generationens radar hette X10, den var så känslig att den i princip kunde registrera rörelser från grannceller, ifall den inte blev riktigt kalibrerad.
Den nya generationen heter X20 är enklare att kalibrera och installera, säger Kvis. Det är den sensormodellen som används i de finska häktena.
– De arbetar hårt i Norge för att få bort speglingar, eftersom det är en radarsignal så kan det studsa lite.
Kvis betonar också att systemet endast är ett hjälpmedel.
Fredrik Nymo på Elotec i Norge skriver till Svenska Yle per e-post att larmsystemet är upplagt helt annorlunda i Finland än i de norska fängelserna.
”Tekniken kan göra mycket och ge mycket information, men den måste anpassas efter kundens behov, önskemål och lagkrav.”
Nymo skriver också att det är viktigt att skilja mellan falska larm, och ”onödiga” larm.
”VG har bara delat ett litet antal av de indikationer de hänvisar till med oss, och det har inte förekommit ”falska” indikationer.”
Enligt grundinställningarna larmar Elocare då fångens andning sjunker under åtta andningar i minuten. Det betyder att Elocare ibland larmar i ”onödan” om fången ifråga andas väldigt långsamt.
I fallet där Elocare inte registrerade en fånges självmord handlade det just om att en funktion var avstängd, bekräftar Nymo. Det berodde på att fängelset begränsat systemet för att de ville skydda fångarnas integritet, och Nymo skriver att funktionen är aktiverad i norska häkten och i övriga Elocare-system.