Start

Social- och hälsovårdsministern tror på välfärdsområdena: ”Jag ser stora möjligheter”

Svångremmen dras åt runt välfärdsområdenas plånböcker. Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso uppmanar människor att se bortom de svåra tiderna.

Kaisa Juuso i närbild. Hon har blont hår i pagefrisyr och är klädd i en blå tröja.
Social- och hälsovårdsministern ser en stor potential i välfärdsområdena när de inledande svårigheterna väl har övervunnits. Bild: Jarkko Heikkinen
  • Elina Viitanen

Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso (Sannf) betonar vikten av att garantera jämlika tjänster för alla välfärdsområden.

Enligt henne är det viktigt att välfärdsområdena följer varandras exempel i fråga om god praxis som har gjort det möjligt för dem att förnya sina tjänster.

Juuso, som på onsdagen besökte Vasa och Korsholm, bekantade sig med verksamheten i Österbottens välfärdsområde, de reformer som regionen genomför och områdets framtidsutsikter. Hon beskriver besöket som positivt.

– Här i Österbotten har man tagit upp tjänsten med mobilt sjukhus, som är en hemvårdstjänst. Motsvarigheten är Combilanssi i Satakunta och Gerbil i Egentliga Tavastland. Mobila tjänster och hemsjukvård har minskat ökningen av kostnaderna för den specialiserade sjukvården, och det är ett av de viktigaste målen i social- och hälsovårdsreformen, säger Juuso.

Stöd för husläkarmodellen

Juuso stöder modellen med husläkare, där patienten alltid ska ha kontakt med samma läkare inom den offentliga primärvården. Juuso har tidigare sagt att man i flera välfärdsområden har för avsikt att införa husläkarmodellen redan under denna regeringsperiod.

– Vanliga utmaningar i välfärdsområdena är antalet läkare som anställs och hur man stannar kvar i yrket. Vi strävar efter att bidra genom att effektivisera husläkarmodellen i välfärdsområdena.

Enligt ministern kommer de nuvarande välfärdsområdena att bättre än tidigare möjliggöra jämlika tjänster, utveckling av verksamhetskedjan, tillgången till vård och kontinuitet.

Utmaningarna varar inte för evigt

Välfärdsområdena kämpar med knappa resurser, nedskärningar och samarbetsförhandlingar.

Enligt lagen ska välfärdsområdena balansera sin ekonomi så att underskotten täcks före 2026. Om så inte sker kan staten inleda ett bedömningsförfarande som till och med kan leda till att välfärdsområdena slås samman. Många välfärdsområden kommer att bli tvungna att söka besparingar på tiotals miljoner.

Juuso påpekar att välfärdsområdena inledde sin verksamhet för mindre än två år sedan och att det kommer att ta tid att genomföra en så här stor strukturell förändring.

– De här två första åren är säkert de svåraste, men om vi ser framåt ser jag stora möjligheter inom välfärdsområdena.

Arbetsuppgifterna förändras genom samarbetsförhandlingar

Till exempel har Österbottens välfärdsområde redan fört tre samarbetsförhandlingar i år. De senaste avslutades just med en minskning med 140 årsverken.

Enligt Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde, har det varit svårt att göra betydande besparingar i personalen.

Enligt minister Juuso har samarbetsförhandlingarna i välfärdsområdena till stor del förts på grund av att personal har flyttats från ett jobb till ett annat. Det har varit mycket få direkta uppsägningar.

– När servicenätet förnyas och andra funktioner görs mer flexibla, rationaliseras och delvis centraliseras, är det naturligtvis helt normalt att en del av uppgifterna också förändras, och det sker genom samarbetsförhandlingar, förklarar Juuso.

Juuso försäkrar att ministeriet och staten styr och stöder välfärdsområdena.

Texten är en översättning och bearbetning av Sosiaali- ja terveysministeri valaa uskoa hyvinvointialueisiin: ”Näen suuria mahdollisuuksia” av Anna Ruda.