Fortfarande får de flesta finska skolelever undervisning i evangelisk-luthersk religion. Men andelen elever inom den grundläggande utbildningen, alltså klasserna 1–9, som inte deltar ökar hela tiden. Bland religionsundervisningsämnena är islam och ortodox tro de största, men ännu fler läser i dag livsåskådningskunskap.
Det stämmer att ämnet har ökat i popularitet, säger undervisningsråd Jaakko Lindfors som ansvar för livsåskådningskunskap vid Utbildningsstyrelsen.
– Livsåskådningskunskap baserar sig på olika vetenskaper som filosofi, sociologi, kulturforskning och religionsvetenskap. Det är ett mångsidigt ämne som utvecklar kritiskt och holistiskt tänkande och ifrågasättande, säger Lindfors.
Mer och mer populärt
Färska siffror på hur många som läser livsåskådning saknas, eftersom riksomfattande statistik senast samlades in år 2018. Men både Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU och Fritänkarförbundet samlat in siffror direkt från rektorer eller från utbildningsanordnare och de pekar alla åt samma håll. Också på mindre orter går utvecklingen mot att allt fler elever kommer att behöva undervisning i livsåskådning.
Jaakko Lindfors säger att ny statistik är på väg nästa år, som sedan ska uppdateras årligen.
Skolan måste hänga med i samhällsutvecklingen
Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU har samlat in uppgifter om elevantal inom olika åskådningsämnen som en del av förberedelserna för en större utvärdering av hur bra läroplanens mål uppnås. Man vill kartlägga hur väl skolan hänger med när elevernas val av ämnen blir allt mer mångfasetterade.
När den senaste kartläggningen gjordes år 2002 såg fördelningen helt annorlunda ut än i dag. Då studerade ungefär 2,5 procent av eleverna i årskurs 9 livsåskådning, 1 procent ortodox tro och undervisning i islam fanns nästan inte alls.
Stor förändring
Siffrorna från 2002 kan jämföras med att 29 procent av eleverna inom den grundläggande utbildningen i Helsingfors i fjol fick undervisning i livsåskådning. Fem år tidigare var motsvarande siffra 22,8 procent, vilket betyder en ökning med över en fjärdedel.
I Esbo är det något färre som läser livsåskådning, drygt en femtedel, men ökningen har varit större. Under samma femårsperiod ökade andelen elever som där läste livsåskådning med över hälften.
Samma trend syns också på andra orter, till exempel i Raseborg ökade livsåskådningseleverna med nästan två tredjedelar.
Mindre kommuner måste vara förberedda
Svenskspråkiga skolor och mindre orter kommer litet på efterkälken, men också här ökar andelen elever som väljer livsåskådning för varje ny årskurs. Andelen elever som är berättigade till undervisning i livsåskådning ökar också varje år i samband med att allt färre barn döps.
De nationella läroplanerna i religion och livsåskådning är så pass olika att gemensam undervisning för de båda ämnena i praktiken inte är möjlig även om det funnits försök till det.
En arbetsgrupp har på uppdrag av utbildningsstyrelsen utrett om det är möjligt att skapa ett åskådningsämne som skulle vara gemensamt för alla. Gruppens rapport ska enligt Jaakko Lindfors bli klar nästa år.
Tycker du att det borde finnas ett gemensamt livsåskådningsämne för alla i skolan? Berätta och motivera i kommentarsfältet!