Borgå stadsfullmäktige behandlade på onsdag 11 december frågan om stadens servicenät, alltså skolornas och daghemmens framtid.
Det var tydligt att frågan väckte mycket känslor och allt som allt hölls 40 anföranden. Ärendet behandlades i nästan fem timmar, inklusive en halvtimmes paus. I salen följde många invånare med mötet, många andra hade samlats utanför.
Före mötet överräckte aktiva inom Borgå byar -gruppen en namninsamling som hela 8 612 invånare och 301 företag hade skrivit under för att de vill att byskolorna ska få vara kvar och att byarna ska hållas livskraftiga.
I anförandena kom det fram att många av grupperna var oeniga, och att ledamöterna fick rösta enligt samvete.
Svenska folkpartiet, som är det största partiet i fullmäktige, var oeniga i frågan och en majoritet röstade enligt förslaget medan en minoritet röstade emot stängningen av byskolorna.
Inte heller Samlingspartiet var enigt. Alla förutom en i SDP röstade för stängning. De Gröna, Sannfinländarna, Vänstern och Centern röstade emot förslaget att stänga skolorna.
De politiker som röstade för att stänga skolorna motiverade sina beslut bland annat med att antalet barn blir färre, stadsandelarna minskar. Trots att många skrivit under namninsamlingen finns det fler Borgåbor som inte gjort det.
De som visade sitt stöd för Ilolan koulu och Epoon koulu lyfte upp att det skulle bli långa skolvägar för barnen och byarnas livskraft skulle lida. De sade att det handlar om val och värderingar.
Mot slutet av kvällen blev stämningen allt mer hetsig. Anförandena blev mer och mer raljerande och provocerande.
Som exempel föreslog Kevin Servin från Sannfinländarna att om någon känner avundsjuka för att hens barns utbildning i centrum är billigare än i glesbygden så kan det barnet skickas till en byskola istället. Jere Riikonen från Kristdemokraterna föreslog sarkastiskt att staden ska sälja sin andel i Borgå Energi och använda pengarna på byskolor och renoveringen av Kokon idrottscentrum.
När det stod klart att stadsstyrelsens förslag hade röstats ner med siffrorna 27–24 hördes ett glädjetjut längst bak i salen. Där satt en grupp föräldrar som under de senaste månaderna kämpat för byskolorna. Det var tydligt att det blev stora känslor.
Varifrån kommer pengarna?
Som sista punkt på föredragningslistan skulle fullmäktige bestämma om nästa års budget. I och med att styrelsen hade räknat med att deras förslag skulle gå igenom, var de inte förberedda på ett scenario där de två byskolorna fick grönt ljus.
Stadsstyrelsen drog sig tillbaka för att fundera på varifrån pengarna ska hittas. Samtidigt blev det kramkalas i salen då ledamöter som röstat för byskolorna tackades av de glada invånarna.
På annat håll i salen var det allvarligare miner.
– Vi borde kunna göra strukturella ändringar. Vi borde hellre ta från väggarna än lärandet, för det är inte så att vi bara kan bestämma att vi inte ska spara, säger Mikko Valtonen från SDP.
Han kritiserar de som röstade för byskolorna för att de inte kom med motförslag om varifrån pengarna ska tas istället. Men i följande andetag konstaterar han att det här är demokrati.
Kristel Pynnönen Andersson hör till de SFP:are som röstade emot styrelsen förslag.
– Byskolor är så otroligt värdefulla för landsbygden. Jag känner mig lättad just nu, men det finns en liten rädsla för att vi kommer att måste rösta om saken snart igen. Hoppas skolorna kan få lite arbetsro nu, säger hon.
Markku Välimäki från Samlingspartiet har tidigare jobbat som bildningsdirektör, och stod på byskolornas sida också den här gången. Han tror inte att det blir svårt att hitta pengarna som nu saknas från nästa års budget.
– Det handlar bara om ungefär 110 000 euro, det är en ganska liten summa. Enklast skulle det vara att ta det från det som nu budgeterats som överskott för nästa år, säger Välimäki.
Stadsstyrelsen beslöt att fortsätta behandlandet av budgeten för 2025 på ett extrainsatt möte följande dag, torsdag 12 december.
På stadens webb kan du se hur alla röstade.