Entusiasmen var påtaglig när statsminister Petteri Orpo (Saml) och Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) i går presenterade Googles vilja att investera i datacenter i Muhos i Norra Österbotten och i Kajana.
Sanna Vellava är forskardoktor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.
Hon säger att det är en typisk reaktion på de olika datacenterprojekt som tillkännagivits under senare tid. De betraktas alltid som positiva miljardinvesteringar.
I detta skede är det ändå oklart hur mycket Google i slutändan kommer att bygga på sina nya marker.
Samtidigt är det osannolikt att Google skulle köpa totat 1 400 hektar mark utan att använda den.
– Klart att själva uppförandet av byggnaderna kommer hämta många jobb till regionen. Men på lång sikt skapar datacenter inte så många jobb eftersom de automatiseras mer och mer, säger Sanna Vellava.
Hon påpekar också att databolagen inte alltid betalar värst mycket skatt till de kommuner de verkar i.
– Till exempel betalade Google ingen skatt till Fredrikshamn år 2021, eftersom de inte deklarerade några inkomster. Ändå är stora företag som Google solida företag.
Kan bli viktiga arbetsgivare lokalt
Även om regeringens iver inför investeringarna därför kan kännas överdriven har datacentren en viss sysselsättande effekt också på längre sikt, trots att det handlar om automatiserade hallar med påslagna datorer.
I Fredrikshamn sysselsätter Googles tills vidare största datacenter i Europa cirka 400 personer. Ungefär hälften av dem är direkt anställda av Google och arbetar med underhåll av datorerna och förnyar utrustningen så att den inte blir föråldrad.
Resten arbetar med stödfunktioner som matservice och städning.
Nu köper Google ett markområde som är 28 gånger större än det i Fredrikshamn. Det garanterar förstås inte att de nya centren blir lika mycket större, men å andra sidan kan Google ännu utöka sina landarealer genom att köpa upp angränsande mark av privata ägare.
Om hallarna verkligen blir 28 gånger större än i Fredrikshamn och har samma sysselsättande effekt skulle de kunna ge permanent jobb åt 11 200 personer.
– Alla säger att antalet datacenter bara kommer att öka. Artificiell intelligens ökar behovet av beräkningskapacitet så mycket att denna trend inte kommer att minska, säger Sanna Vellava.
En orsak till att Google har sökt bra placeringsorter för sina datacenter i Europa är EU:s lagar och regler, bland annat dataskyddsförordningen GDPR.
– Den kräver i princip att den europeiska datan cirkulerar här i Europa och inte någon annanstans. Eftersom digitaliseringen hela tiden går framåt behövs det allt mer molntjänster.
Därför måste Google hitta platser för kommande datacenter för att kunna säkerställa sin position som en dominerande marknadsaktör.
Vad lockar datacenter till Finland?
Även om mycket ännu är oklart när det gäller Googles planer i Muhos och Kajana har vi en ganska klar bild av vad som lockar datacenter till Finland.
Vi har en stabil och säker samhällsstruktur och politisk kultur. Det ger centren en trygg inramning.
Vårt kalla väder är en trumf eftersom datacenter förbrukar mycket el och samtidigt producerar mycket värme som måste kylas ner.
Viktigt är också att vi har ett stabilt och välfungerande elnät. Vår el produceras också mera miljövänligt än på många andra håll, speciellt om man räknar kärnkraft som grön energi.
Elen är också billig, vilket är viktigt för de energiintensiva datacentren.
Visserligen har Rysslands anfall mot Ukraina ökat osäkerheten i regionen, men Finlands Natomedlemskap anses ge ett ganska bra skydd.
Google har mycket makt
Sanna Vellava oroar sig över att man oftast bara ser de positiva sidorna av den ökande digitaliseringen. Hon ser på Googles köp ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Vellava tycker man missar större utvecklingstrender där stora teknikföretag har fått mycket makt i samhället, och nu kontinuerligt utökar sitt inflytande genom att köpa upp stora landområden utan att ha klara beslut på att bygga datacenter.
– Företagen skapar allt djupare beroendeförhållanden för att tillhandahålla samhällskritiska tjänster. Vi är redan beroende av molntjänster, och det beroendet bara växer. Bolagen är marknadsaktörer som agerar utifrån sin egen logik.