Stora mängder fosfor och kväve rann ut i Skärgårdshavet under förra veckans häftiga regn och därpå följande översvämningar.
Exempelvis rann närmare 8 000 kg fosfor i Aura å tisdagen den 26 november. Den totala årliga mängden fosfor från Aura å brukar vara omkring 55 000 kg, så det är frågan om en märkbar topp. Det säger gruppchef Janne Suomela vid Närings-, trafik- och miljöcentralen.
– Visst ökade de häftiga regnen den totala belastningen. Vi kan ännu inte säga hur de påverkar sommarens algblomning, det beror på vädret och om vintern och våren blir mild och regnig.
Kort sagt: om det är torrt minskar avrinningen jämfört med regniga år.
Det är ändå svårt att säga hur det här påverkar exempelvis sommarens algläge, säger Suomela. Även sommarens väder påverkar algblomningen, eftersom cyanobakterierna trivs i värme.
– Det är frågan om en helhet. Det väsentliga är hur mycket det regnar, för ju mer det regnar desto mer rinner näringsämnen från åkrar och marker till vattendrag. Den andra viktiga bidragande orsaken till avrinningen är hur mycket näringsämnen det finns i marken, säger Suomela.
Mängden näringsämnen har också minskat en del i Aura å under en längre tid. De åtgärder som har gjorts för att minska på avrinningen har alltså haft en effekt, säger NTM-centralen.
Samtidigt är skillnaden mellan årstiderna ändå stor, visar NTM-centralens statistik. Belastningen har ökat mellan november och januari, och minskat under sommaren.
Hur kan vi minska på avrinningen under häftiga regn?
Eftersom våra vintrar förutspås bli mildare och regnigare i och med klimatförändringen, så påverkar det också belastningen och avrinningen i våra hav. Därför behövs åtgärder för att minska på det här.
Enligt Essi Hillgren, programchef för Skärgårdshavsprogrammet, är det viktigt att jobba för att fördröja avrinningen under häftiga skyfall, alltså att man sänker hastigheten på vattenflödet.
Det här borde ske exempelvis i skogar, våtmarker och i bäckar ovanför åkrarna. Själva avrinningsområdet är alltså centralt, eftersom det är där vattnet först samlas för att sedan rinna vidare till vattendrag och hav och sjöar, säger Hillgren.
För tillfället pågår ett pilotprojekt i Aura å, Pemarån och på Kimitoön, där man jobbar bland annat med de här frågorna.
Det är alltså viktigt med åtgärder som gör att vattnet inte direkt sköljs i vattendrag under översvämningar och häftiga regn, säger Hillgren.
– Det kan exempelvis vara frågan om att bygga bassänger eller våtmarker som samlar upp vatten och bromsar eller förhindrar att vattnet stiger till åkrarna.
En annan möjlighet är att gräva tvåstegsdiken, som är ett naturligt dräneringssystem som minskar på översvämningsproblem på åkrar, säger Hillgren.
Det är också viktigt att jobba med att förbättra jordmånen på åkrar. Många åkrar i Egentliga Finland är av lera och det är en utmaning, eftersom de är känsliga för erosion. Om leråkern är kompakt så kan vattnet inte tränga in, vilket i sin tur kan leda till både ytavrinning och erosion när det regnar, fortsätter Hillgren.
”Vintern 2020 var värre”
Det är också viktigt att använda precis den mängden gödsel som växterna använder sig av och inte övergödsla, säger Janne Suomela. Åkrar som är beväxta under hösten och vintern minskar också risken för att jord sköljs i vattendrag under milda och regniga vintrar, fortsätter Suomela.
– I nuläget får man också lägga ut gödsel på hösten och om det inte finns växter som binder näringsämnena så finns det en risk för att de sköljs i vattendrag.
Trots att mängden näringsutsläpp var exceptionellt stor förra veckan, så var det här ingen unik händelse. Enligt Suomela var läget värre vintern 2020.
– Då var vintern mild och det regnade både i januari och i februari. Då var belastningen ännu större jämfört med nu. Efter det har det inte varit lika stora toppar som vi upplevde under förra veckan. En topp som den som skedde förra veckan behöver inte vara katastrofal med tanke på havets tillstånd. Men all extra belastning är förstås dåligt för Skärgårdshavet, säger Suomela.
Tekniska lösningar finns, men pengar saknas
Målsättningen är att Skärgårdshavet skulle ha god ekologisk status år 2027, men i dagsläget är det orealistiskt. Det säger Conny Sjöqvist, som forskar i marinbiologi vid Åbo Akademi.
– Toppar i fosforbelastningen, som den förra veckan, för målet längre bort i framtiden, säger Conny Sjöqvist.
Sjöqvist betonar att det redan görs mycket för att minska belastningen i sydvästra Finland, till exempel är gipsning av åkrar ett effektivt sätt att binda fosfor på land.
En annan lösning kunde vara ett tekniskt system som tar bort fosfor ur vattendrag. Det skulle i praktiken vara möjligt att införa till exempel vid Hallisforsen i Aura å, men då ett sådant system utvecklades för några år sedan fanns det ändå inte pengar för att förverkliga det, säger Sjöqvist.
Hittills har arbetet för Skärgårdshavet varit för splittrat, säger Sjöqvist. Ekosystemet i Skärgårdshavet är känsligt och det är ett väldigt komplext jobb att få havet att må bra.
Forskare, politiker och beslutsfattare gör ett gott arbete för havet, men de jobbar alla för sig. Slutligen läggs skulden för övergödningen på jordbrukarna, vilket är fel eftersom vi behöver matproduktion, säger Sjöqvist.
– Lösningen på lång sikt är att vi alla sätter oss ner tillsammans och funderar på de realistiska lösningarna som går att förverkliga. De tekniska lösningarna finns, vi vet vad problemet är och vi har vetat det länge. Egentligen är det bara fråga om att börja göra.
Artikeln är 3.12.2024 klockan 09.59 kompletterad med forskaren Conny Sjöqvists kommentarer.