Första respons-gruppen på Utö hjälper om olyckan är framme: ”Det ger säkerhet och gemenskap för oss som är med”

Sedan 2018 har Utö haft en första respons-grupp som hjälper till om någon blir akut sjuk. Även om antalet utryckningar inte är så många, är gruppen en trygghet om något händer.

En kutter och en fyr fotograferad från en brygga på Utö.
Om du blir sjuk på Utö kan det dröja ett tag innan vårdpersonalen är på plats. Bild: Carmela Johansson / Yle

Första respons-gruppen på Utö långt ute i Skärgårdshavet är en del av Egentliga Finlands välfärdsområde, men fungerar under Röda Korset. Utöbon Disa Öhman har fungerat som gruppledare sedan starten.

– Om någon blir sjuk här på Utö ringer de till nödnumret precis som du gör i stan. Därifrån får vi sedan ett alarm till våra mobiltelefoner, säger Öhman.

Disa Öhmans mamma var sjukskötare. Då Öhman var barn följde hon ofta med då hennes mamma åkte ut på vårduppdrag på Utö. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Vi gör olika mätningar och följer patientens mående”

Då första respons-gruppen på Utö får ett larm samlas hela gruppen vid byggnaden Vapenlagret som finns mitt i byn och hämtar sin utrustning innan de tar sig till patienten. Väl på plats intervjuar gruppmedlemmarna patienten och gör de första mätningarna.

– Vi mäter till exempel blodtryck, syrehalten i blodet och följer patientens mående hela tiden. Vi behöver aldrig själv fatta några beslut, utan vi har hela tiden telefonkontakt med vårdpersonal, säger Öhman.

Då professionell vårdpersonal har tagit sig ut till Utö, antingen med helikopter eller med sjöbevakningens båt, ger gruppen information om patientens hälsotillstånd.

En ljushårig person i reflexkläder.
Alla medlemmar i första respons-gruppen har ytterkläder som gör att de syns bra då de är ute på uppdrag. Bild: Carmela Johansson / Yle

Lätt att hitta nya medlemmar till gruppen

Alla som ingår i första respons-gruppen deltar i en utbildning som ordnas av Finlands Röda Kors. I dag har första respons-gruppen elva medlemmar, varav fem har varit med sedan starten 2018.

Då nya invånare flyttar till Utö brukar Öhman genast fråga om de vill komma med i gruppen. Överlag tycker hon att det har varit lätt att få nya medlemmar.

– Det har lyckats bra. Utan de här nyinflyttade människorna skulle inte första respons-gruppen fungera, det är ju helt frivillig verksamhet, säger Öhman.

Överlag har första respons-gruppen inte haft så många uttryckningar och det är sällan som det är riktigt allvarliga fall. Men gruppen har övningar en gång i månaden i exempelvis återupplivning och att binda sår, så att kunskaperna hålls på god nivå.

En samlingslokal med bord och stolar.
På Vapenlagret finns bland annat förbandsmaterial, olika mätinstrument, vakuumbår, spjälor, en syreflaska och en defibrillator. Bild: Carmela Johansson / Yle

Beredskapen vid katastrofer har förbättrats

Under de senaste åren har även beredskapen vid eventuella katastrofer förbättrats på Utö. Bland annat finns det numera ett katastroflager på ön.

– Om det skulle hända någon större olycka har vi en plan för hur vi kan hjälpa. Vi har en stor låda med värmelakan och annan utrustning som kan behövas om det till exempel inträffar en större båtolycka. Det tar ju en stund innan myndigheterna hinner på plats, säger Öhman.

Vilket mervärde har första respons-gruppen gett till Utö?

– Den ger en viss sorts säkerhet, blir någon sjuk på ön får den genast hjälp. För oss som är med i gruppen ger det också gemenskap och nyinflyttade lär snabbare känna oss andra som bor här, säger Öhman.

Första respons-gruppen på Utö är unik

Åbolands distrikt vid Finlands Röda Kors har tio avdelningar i Åbolands skärgård. Alla avdelningar har första hjälpen och flera avdelningar har också kunskap i första respons, men gruppen på Utö är den enda i sitt slag.

– Första respons-gruppen på Utö fungerar främst som en handräckning till ambulansen, innan vårdpersonal är på plats. Därför har medlemmarna i gruppen fått en mer omfattande hjälputbildning, säger Annalena Sjöblom som är beredskapschef för Åbolands distrikt vid Röda Korset.

Skillnaden mellan första hjälp-grupper och första respons-grupper är att första respons-grupperna kan göra lite mer avancerade mätningar, som exempelvis att mäta blodsocker eller syrehalten i blodet.

Olika första respons-grupper kan ha olika behörigheter. Det är myndigheterna som utvärderar behoven och fattar beslut om vilka behörigheter gruppen har.

Kvinnan på bilden har mörkt lockigt hår och bär en röd scarf och en mörk överdel. Hon står inomhus framför ett fönster med röd gardin och utsikt över hustak.
Annalena Sjöblom hälsar att alla som vill hjälpa är välkomna med i Röda Korsets verksamhet. Inga förhandskunskaper behövs. Bild: Arash Matin / Yle

Första respons-grupper diskuteras även i Iniö och Houtskär

Första respons-gruppen fick sin början med ett projekt år 2015 som hette Skärgårdshjälpen. Sedan dess har 56 personer utbildats i första respons.

I Åboland har brandkårerna i Dragsfjärd och Hitis första respons-grupper och just nu förs även preliminära diskussioner om liknande lösningar tillsammans med frivilliga brandkåren i Iniö och Houtskär.

– Fördelen med brandkåren är att de har fordon, vilket Röda Korset inte har, konstaterar Sjöblom.

”Viktigt att Röda Korset finns överallt”

Röda Korset ansvarar för att utbilda och se till att gruppen har det material som behövs.

Organisationen får en liten ersättning för alarmuppdragen, men den täcker inte alla kostnader. För Röda Korset är det ändå viktigt att deras verksamhet finns överallt.

– Även om målgruppen på Utö är ganska liten är det oerhört viktigt att vi finns där. Turismsäsongen på Utö är också ganska lång. Röda Korset ska finnas på alla orter, så att ifall olyckan är framme är vi där och hjälper, säger Sjöblom.