Hur ska bostäder och andra fastigheter värmas upp då Helsingfors elbolag Helen avvecklar sin kolkraft?
Då kolkraften stängs ned försvinner drygt 700 megawatt ur stadens värmeproduktion. Det är ett stort bortfall som motsvarar knappt hälften av värmeproduktionen från kärnreaktorn Lovisa 1.
I jakten på ersättande energiformer vill Helen stå på fler än ett ben, säger Timo Aaltonen, direktör för värme och kyla på Helen. De två starkaste benen som Helen satsar på just nu är elpannor och industriella luft-vattenvärmepumpar.
– Vår strategi för fjärrvärmen bygger på många små bäckar. Energiproduktionen decentraliseras och blir samtidigt flexiblare, säger Aaltonen.
Nu har ett av projekten, en anläggning med tre elpannor blivit klar på Helens kraftverksområde i Södervik i Helsingfors.
Deras sammanlagda effekt för fjärrvärmen är 140 megawatt, berättar Jukka Meskanen, chef för Helens investeringsförvaltning.
– Det motsvarar uppvärmningen av 40 000 höghustvåor i ett år, säger Meskanen.
Ytterligare två elpannor ska byggas på samma anläggning i Södervik.
Liknande anläggningar planeras bland annat i Eira och Åggelby. Fördelen med elpannorna är att de kan köras för att lagra energi då elen är billig. Energin lagras i 40 meter höga batterier som sedan kan tömmas om elpriserna stiger.
Störst fördel då elen är billig
Generellt brukar elen vara dyrare vintertid då förbrukningen är större. Men Juhani Aaltonen som ansvarar för Helens investeringar, menar att elpannorna ger nytta också i vinterkyla.
– Elpriserna varierar också vintertid, så elpannorna kan på samma sätt köras då elen är förhållandevis billig. Och vintertid kan vi vara flexibla och använda olika metoder för värmeproduktionen, som bioenergi.
Helens mål är att vara koldioxidneutralt 2030. Utöver elpannorna tänker Helen också satsa på bioenergi för att ersätta kolkraften.
– Vi når målen, det är helt säkert, säger Timo Aaltonen.
I början av 2020-talet stod Helens båda kolkraftverk för 5 procent av hela Finlands koldioxidutsläpp.
Stadens sista kolkraftverk finns på Sundholmen och körs ned i april 2025. Efter det byggs det om för att producera fjärrvärme av träpellets.
Eftersom biomassan ska utgöras av restprodukter från skogsindustrin, räknar Helen den som koldioxidneutral. Bolaget kan inte få ner sina egna utsläpp hela vägen till noll, den sista bråkdelen ska klimatkompenseras.
Motsvarande trend kan skönjas i hela landet. Enligt färska siffror från Finlands miljöcentral minskar kommunernas utsläpp kraftigt varje år. Den huvudsakliga orsaken är att fjärrvärmeproduktionen blir renare.
Helen utreder också möjligheten att bygga mindre kärnkraftsverk, så kallad SMR, för att bidra till värmeproduktionen.
Värmepriserna sjunker nästa år
Under 2020-talet har Helen investerat hundratals miljoner euro i koldioxidneutral energi varje år. Men åtminstone just nu finns det ingen risk för att de stora investeringarna skulle pressa upp elpriserna, säger Aaltonen.
– Det är svårt att förutse hur stora investeringar påverkar elpriserna. Men det vi vill göra är att förbruka el då det finns ett överflöd, då får vi ner kostnaderna för värmeproduktionen. Vi har redan berättat att priserna för fjärrvärmen sjunker med drygt 5 procent nästa år.
I Södervik överlåter Helen kolkraftverkens gamla tegelbyggnader åt Helsingfors. Tanken är att staden i början av 2025 ska ordna en arkitekttävling för att få fart på planeringen av det gamla kraftverksområdet.