Korsholmsbon Jonny Huggare Smeds har tagit ut all pappaledighet och vårdledighet som varit möjlig med båda sina barn. Nu vill många kompisar veta hur det var, både ekonomiskt och praktiskt.
– Det känns som att allt fler är intresserade och frågar hur det är att vara pappaledig, säger Korsholmsbon Huggare Smeds, pappa till ettåriga Juni och treåriga Wilfred.
Han är en av tre poddare bakom den österbottniska podcasten Pappalandia som blivit något av en succé med 7 000 nedladdningar i snitt per månad.
Både i egenskap av poddare och i det privata gör han gärna reklam för pappaledighet. Att Finland har ett stödsystem där man får pengar för att vara hemma med sina barn är fantastiskt, tycker han.
– När mina barn faller och slår sig är det ingen skillnad om de kommer till mamma eller pappa, för vi kan båda trösta och finnas där. Tack vare att jag var hemma med mina barn känner jag att jag har en betydligt bättre relation till dem än vad jag annars skulle ha.
Ofta en klassfråga
Färsk forskning från Åbo universitet stöder bilden av att papporna i det svenskspråkiga Österbotten oftare väljer att stanna hemma med sina barn än vad finländska pappor gör i snitt.
Äldre specialforskaren och sociologen Satu Helske jämförde statistik från Folkpensionsanstalten och Statistikcentralen för barn födda mellan åren 2009 och 2017. Hon tittade på bakomliggande orsaker och upptäckte att pappornas föräldraledighet i många fall är en klassfråga.
– Män med större resurser såsom högre utbildning eller inkomster är överrepresenterade bland dem som tar ut mera föräldraledighet. Det gäller också dem som har en högutbildad partner, säger Helske.
Däremot fanns ett specifikt mönster bland svenskspråkiga pappor. De tar överlag ut mera föräldraledighet än papporna i snitt i Finland.
Kommuner med en högre andel svenskspråkiga sticker ut. Åland och västkusten utmärker sig, samt speciellt det svenskspråkiga Österbotten.
Det kom som en överraskning för Helske när hon gjorde analysen.
– Pappors föräldraledighet har ofta kopplats samman med liberalare attityder, men Österbotten är inte en särskilt liberal region jämfört med resten av Finland.
Kopplingen till Sverige kan ligga bakom
I Nyland är skillnaden mellan finsk- och svenskspråkiga pappor inte lika stor. Där tar båda språkgrupperna ut ungefär lika mycket föräldraledighet, visar analysen från Åbo universitet.
Satu Helske kommer med sitt team att forska vidare i orsakerna. Än så länge tippar hon att en orsak till flera pappaledigheter på Åland och i Svenskösterbotten kunde vara den kulturella närheten till Sverige.
– På Åland och i det svenskspråkiga Österbotten använder man mera svenska medier, vilket man inte gör i lika hög grad i Nyland. Många har också påverkats av svensk kultur genom studier eller arbete i Sverige, där det är vanligare med pappaledighet.
Tvåbarnspappan och pappapoddaren Jonny Huggare Smeds blir glad över att hans hemregion utmärker sig i forskningen.
– Självklart är det roligt att det råkar vara en naturlig del av vardagen att pappor är hemma här där jag bor.
Också han tänker att man i Österbotten kanske anammar tankar och idéer från Sverige där man gick in för en reform av föräldraledigheter betydligt tidigare än i Finland.
– Kanske också mödrarådgivningen i Österbotten är duktig på att förklara fördelarna med att vara hemma som pappa, funderar han.
För Huggare Smeds spelade ändå varken Sverige eller rådgivningen en huvudroll när han fattade sitt beslut om föräldraledighet.
– När jag tänker efter så tror jag att mitt val kommer från min barndomsfamilj. Där jobbade båda föräldrarna som sjukskötare och turades om med att vara hemma då den andra var på akuten. Det blev en självklarhet för mig.
Han hoppas allt fler pappor ska förstå hur värdefull tiden är när man har små barn.
– Tiden med småbarnen går så rysligt snabbt. Att ge upp några månader av ditt jobb, din karriär, för att vara med barnen är den bästa investeringen man kan göra.
Har du själv eller någon du känner erfarenheter av pappaledighet? Hur har det påverkat familjens dynamik och relationer? Berätta i kommentarsfältet.