”Jätteviktigt att berätta att vi faktiskt får påverka” – Karjaan yhteiskoulu sticker ut med flest medlemmar i ungdomsfullmäktige

De finskspråkiga Raseborgsungdomarna är betydligt mer engagerade i ungdomsfullmäktige än de svenska. Endast tre av de femton ledamöterna i nästa fullmäktige är från svenska skolor.

En tonårsflicka med långt mörkt hår iklädd grå vinterjacka och rosa halsduk och mössa bredvid en tonårspojke med brunt hår iklädd grön tröja och grå halsduk. De står under en klätterställning framför en grön skolbyggnad och pratar.
Hela femtio elever deltog i ungdomsparlamentet från Karjaan yhteiskoulu. Bild: Nicole Hjelt / Yle

– Intresset har varit större bland finskspråkiga än svenskspråkiga eleverna genom åren, berättar Fredrika Åkerö som är chef för ungdomstjänster i Raseborg och handledare för ungdomsfullmäktige.

Det var de facto en drygt 20 år gammal Åkerö som tog initiativ till ungdomsfullmäktige då Raseborg grundades. Hon hade redan då några år i bagaget från kommunalpolitiken och tyckte det var viktigt att det fanns ett organ där unga kunde föra fram sina åsikter.

– Före sammanslagningen var påverkningsmöjligheterna för unga ganska svaga, så 2008 skrev vi in att Raseborg kommer att ha ett ungdomsfullmäktige. Där startade det som vi har i dag, berättar Åkerö.

En ung kvinna med mörk pagefrisyr står utomhus vid några träbyggnader. Det snöar. Hon skrattar.
Fredrika Åkerö säger att särskilt miljöfrågor engagerat ungdomarna den senaste tiden. Jämlikhet och jämställdhet är ämnen som alltid är aktuella. Bild: Nicole Hjelt / Yle

Numera är det lagstadgat att alla kommuner i Finland ska ha ett fullmäktige för unga. Åkerö berättar att många av de ungdomar hon träffar i dag ser det som en självklarhet att få vara med och påverka.

Intresset att utnyttja den möjligheten skiljer sig ändå mellan språkgrupperna.

Av de 15 som valdes in i ungdomsfullmäktige för ett par veckor sedan är endast tre ledamöter från svenskspråkiga skolor. Intresset var i år svagast i Karis-Billnäs gymnasium där inte en enda deltog i ungdomsparlamentet och i Höjdens skola i Tenala som endast hade en kandidat.

Jag undrar om man känner en högre motivation att vara med och påverka när man är en minoritet i Raseborg

Fredrika Åkerö

De andra svenskspråkiga skolorna hade inte heller fler än en dryg handfull kandidater på sin höjd.

Åkerö vet inte varför intresset varit svagare bland de svenskspråkiga eleverna under alla år.

– Jag undrar om man känner en högre motivation att vara med och påverka när man är en minoritet i Raseborg, reflekterar Åkerö.

Ibland kan ändå enstaka eldsjälar göra att intresset tillfälligt ökar.

Fredrika Åkerö: Enstaka eldsjälar kan åtminstone tillfälligt öka intresset för ungdomsfullmäktige

– Karis-Billnäs gymnasium hade en väldigt aktiv period med Ines Latvala och Kaisla Dahlqvist som ordförande.

De gånger som språkfördelningen varit jämn så har det ändå saknats representation från vissa skolor.

Hoppas locka med alla skolor

Åkerö önskar att man skulle lyckas samla ihop en delegation på åtminstone tio personer från varje skola. På så sätt skulle man kunna garantera att alla hade åtminstone en kandidat i fullmäktige eftersom elever tenderar rösta på skolkompisarna.

Man måste berätta om vad det är vi gör så att folk ska känna till ungdomsfullmäktige

Serafina Fogelholm

De allra första åren gjordes ett försök med kvotering men det ledde enligt Åkerö till att en del av de invalda inte hade något intresse av att vara med.

– Då ledde det till att det sist och slutligen bara var fem som var aktiva. Vi får så mycket mera gjort då vi har 15 aktiva, konstaterar hon.

Fredrika Åkerö planerar vara i ännu tätare kontakt med skolorna i framtiden för att uppmuntra till jämnare deltagande. Hon misstänker nämligen att det också finns ett samband mellan elevernas intresse och skolornas marknadsföring av ungdomsfullmäktige.

Den teorin delar Serafina Fogelholm som precis blev omvald. Hon är en av de fem ledamöterna från Karjaan yhteiskoulu i Karis.

– Jag och Lydia Rantasalmi höll ett tal för skolan och då kom det trettio mera intresserade. Man måste berätta om vad det är vi gör så att folk ska känna till ungdomsfullmäktige, konstaterar hon.

En tonårsflicka med långt mörkt hår iklädd grå vinterjacka och rosa halsduk och mössa bredvid en tonårspojke med brunt hår iklädd grön tröja och grå halsduk. De står under en klätterställning framför en grön skolbyggnad och pratar.
Tack vare ungdomsfullmäktige överväger Serafina Fogelholm en framtid i politiken. Bild: Nicole Hjelt / Yle

Ser fram emot nya uppdrag

Fogelholm berättar att också skolans elevhandledare Pia Sjöberg har varit väldigt duktig på att engagera eleverna.

Jon Hellman som precis valdes in som medlem i ungdomsfullmäktige för första gången håller med. Han berättar att det var tack vare Sjöberg hans intresse vaknade.

– Jag var överraskad att jag kom in, jag trodde inte att jag skulle ha några möjligheter, säger han.

Hans förhoppning är bland annat att kunna inverka på kollektivtrafiken i staden, som han tycker är för dyr.

En tonårsflicka med långt mörkt hår iklädd grå vinterjacka och rosa halsduk och mössa bredvid en tonårspojke med brunt hår iklädd grön tröja och grå halsduk. De står under en klätterställning framför en grön skolbyggnad och ler mot kameran.
Serafina Fogelholm säger att hon har många jämnåriga vänner som intresserar sig för politik medan Jon Hellman inte känner så många som engarerar sig i politiska frågor. Bild: Nicole Hjelt / Yle

Serafina Fogelholm har enbart positiva saker att säga om sitt år i fullmäktige. Utöver att hon fått nya vänner så har hon lärt sig mycket om politik under det gångna året.

– Det var något som var ganska främmande för mig, förklarar hon.

Nu när hon fått blodad tand så överväger hon också en framtid i politiken. Just nu är det ändå ungdomsfullmäktige som gäller. Under sin första period har hon fått vara vice ordförande och nästa år väntar ännu större ansvarsområden.

"Jag kan tänka mig en framtid i politiken" – Karisunga ivriga att påverka i fullmäktige

– Då får jag representera i nämnderna, det ser jag fram emot, säger hon.

Fogelholm understryker också vikten av att få fram budskapet att det finns verkliga möjligheter att påverka inom ungdomsfullmäktige.

– Det är jätteviktigt att säga att det faktiskt finns folk som lyssnar. Det är inte så att vi bara skriver ner saker utan att någon läser dem, förklarar hon.