Frustration över olika tolkningar av ordningsregler i lärcentret Brava i Pargas: ”Vi har olika kulturer och det måste vi acceptera”

Finskspråkiga elever och lärare vid skolorna i Brava lärcenter i Pargas har uttryckt frustration över olika spelregler. Det här är något som man inte har hört om på svenska sidan.

En modern byggnad med flera våningar. I hörnet av bilden syns en text som står på väggen, där det texteras "Brava Lärocenter"
Vid lärcentret Brava finns fyra skolor under ett och samma tak, och i våras fick de gemensamma ordningsregler som skulle gälla alla. Bild: Ellen Bos / Yle

Olika tolkningar av ordningsreglerna vid lärcentret Brava i Pargas har skapat frustration bland elever och lärare vid lärcentrets finskspråkiga skolor.

Katriina Sulonen, som är utbildningschef för den finskspråkiga utbildningen i Pargas, säger att en del finskspråkiga lärare och elever upplever att eleverna behandlas olika. Ett exempel på det här har varit reglerna kring energidrycker i gymnasierna.

– En sak som många upplever som mycket orättvis är frågan om energidrycker. Enligt den respons som vi har fått måste de finskspråkiga eleverna följa en striktare linje gällande energidrycker inomhus och på lektionerna, och att regeln inte verkar vara lika sträng för de svenskspråkiga eleverna, säger Sulonen.

Sulonen poängterar att det är viktigt att minnas att det finns gemensamma ordningsregler för lärcentret Brava som har gjorts upp tillsammans, genom en gemensam process. Hon säger att det finns lite olika verksamhetskulturer, men att det är viktigt att reglerna är lika för alla.

En dam iklädd svart läderjacka med en färgglad sjal runt halsen. Hon har kortklippt blondt hår och runda glasögon och hon tittar glatt mot kamerran.
Utbildningschef Katriina Sulonen ser att den enda lösningen är att personalen vid respektive skolor sitter ned tillsammans och diskuterar ärendet för att hitta en kompromiss. Bild: Ellen Bos / Yle

Vid lärcentret Brava finns fyra skolor under ett och samma tak: svenskspråkiga Sarlinska skolan och finskspråkiga Paraisten seudun koulu för årskurs 7–9 samt gymnasierna Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio.

I våras beslutade man om gemensamma ordningsregler för skolorna och kom fram till att ordningsreglerna skulle gälla alla.

Nyligen tog både den finskspråkiga och den svenskspråkiga sektionen vid nämnden för fostran och utbildning i Pargas upp ordningsreglerna i Brava. På finska sidan handlade det om utvärderingar av hur väl befintliga ordningsregler fungerar. Sektionen antecknade ärendena för kännedom.

I föredragningslistan till finska sektionens möte stod det bland annat att ”lärarnas agerande inte är enhetligt i Sarlinska skolan och Paraisten seudun koulu då en elev missköter sig eller inte följer ordningsreglerna”.

När det gäller gymnasierna stod det i finska sektionens lista att ”lärarna i Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio tolkar ordningsreglerna på olika sätt, vilket skapar konflikter”.

Svenska sektionen behandlade å sin sida en komplettering av Sarlinska skolans ordningsregler och en plan för disciplinära åtgärder vid Pargas svenska gymnasium. Sektionen godkände kompletteringen och planen.

Rektorn för de finska skolorna önskar gemensam linje

Ari Rintanen, rektor för Paraisten seudun koulu och Paraisten lukio, bekräftar att det finns en del skillnader mellan skolorna i Brava. När det gäller högstadierna nämner han rasterna som ett exempel.

– Paraisten seudun koulu har tre uteraster per dag, medan Sarlinska skolan bara har en, säger Rintanen. I Sarlinska skolans ordningsregler står det att eleverna ska ha minst en rast utomhus per dag, säger Rintanen.

En man sitter vid ett kontorsbord.
Ari Rintanen är rektor för de finskspråkiga skolorna i Brava. Bild: Kalle Mäkelä / Yle

Rintanen håller med om att det finns problem med att elever, studerande, personal och lärare upplever att ordningsreglerna tolkas olika. Han önskar att reglerna inte ändras, men att man genom en gemensam diskussion kunde hålla sig till de överenskomna spelreglerna vid Brava.

Rintanen påpekar att processen för en gemensam verksamhetskultur är en stor och tidskrävande förändring.

Yle Åboland var även i kontakt med rektor Christa Andersson vid Sarlinska skolan. Andersson skrev i ett meddelande att hon inte har någon kommentar till ämnet.

”Inget nytt att vi är olika skolor och har olika kulturer”

Annika Gustafsson, rektor för Pargas svenska gymnasium, säger att ordningsreglerna är samma för alla skolor, men att man ännu inte utvärderat ordningsreglerna. Det här är något som kommer att göras, säger hon.

Tillämpar personalen ordningsreglerna på samma sätt i alla skolor?

– Min uppfattning är att lärarna vet vad ordningsreglerna innebär och vet också vad lagen säger. Man kan inte införa sådant i ordningsreglerna som inte är förbjudet enligt lag, säger Gustafsson.

Det som uttryckts i finska sektionens föredragningslista om att ordningsreglerna tolkas olika och att det skapar frustration är något som Gustafsson är medveten om.

– Det är inget nytt att vi är olika skolor och med olika kulturer, och vi kanske tolkar saker och ting på olika sätt. Men så länge vardagen fungerar och det inte uppstår någon konflikt så tycker jag inte att vi har något problem, säger Gustafsson. Hon påpekar att lärarna tycker att det fungerar bra i klasserna och att det inte finns några problem.

En dam iklädd en lila tröja sitter vid ett kontorsbord och kollar in i kameran.
Annika Gustafsson upplever inte att det finns något problem med tillämpningen av ordningsreglerna i nuläget. Bild: Ellen Bos / Yle

Har ni stött på problem eller fört diskussion med finska gymnasiet om tillämpningen av ordningsreglerna?

– Nej, det har vi inte gjort. Vi är ju fyra skolor under samma tak, vi är samlokaliserade och vi har olika traditioner och kulturer och så ska det få vara. Så länge det inte finns större problem så ska vi inte heller måla upp någonting, fortsätter Gustafsson.

Gällande frågan huruvida de svenskspråkiga lärarna implementerar ordningsreglerna mindre strängt än de finskspråkiga ser Gustafsson som ett exempel av olika kulturer.

– Vi har olika kulturer, det måste vi bara acceptera. Ingen ska bli lik den andra och vi kan inte kräva att den andra ska göra på samma sätt som vi gör, säger Gustafsson.

Våningsinformation vid trappuppgången i Brava lärcenter i pargas. Den visar information om tre våningar, och visar att pargas svenska gymnasium och paraisten lukio finns i samma trappuppgång.
Det svenska och finska gymnasiet finns på samma våning. Bild: Ellen Bos / Yle

– Det är mera disciplinärt på den finska sidan, medan man på svenska sidan diskuterar mera och förhandlar med eleverna. Vi kanske bemöter våra studerande på olika sätt och det är en kulturtradition, fortsätter Gustafsson.

Gustafsson påpekar att de inte har fått någon återkoppling från eleverna eller av de finska lärarna eller rektorn gällande att ordningsreglerna skulle tillämpas olika.

Vi har olika kulturer, det måste vi bara acceptera.

Annika Gustafsson, rektor vid Pargas svenska gymnasium

– Vi har bara fått höra det via omvägar att man har gjort en utvärdering på finska sidan för att de finska politikerna ville ha en sådan. Men det har inte varit på svenska sidan och därför har vi inte utvärderat det ännu, konstaterar Gustafsson.

Svenska sektionen vid nämnden för för fostran och utbildning har alltså ännu inte utvärderat hur ordningsreglerna har fungerat.

Ulrika Lundberg, utbildningschef för den svenskspråkiga utbildningen, påpekar att ett projekt med att bygga en ny verksamhetskultur för fyra skolor är någonting som tar tid, och att det är en lång process.

En kvinna iklädd en beige kofta med kort brunt hår tittar in i kameran.
Utbildningschef Ulrika Lundberg har inte nåtts av diskussionerna om olika tillämpningar av ordningsreglerna. Bild: Ellen Bos / Yle

– Då vi inledde planeringen av Brava gjorde vi en tidtabell på tre till fyra år, och nu har vi verkat i drygt ett år. Så vi kommer att få återkomma många gånger till hur vi bygger upp den gemensamma verksamhetskulturen, säger Lundberg.

Har diskussioner om att personalen vid de svenskspråkiga skolorna vid Brava inte tillämpar ordningsreglerna på samma sätt som de finska kollegorna nått dig?

– Nej, det har jag inte hört om och det tar jag inte ställning till. Vi utvärderar det systematiskt och med tiden, säger Lundberg.